Reducering av halm vid tillämpning av halmrivare i nötköttsproduktion

Sammanfattning: Halm är det vanligaste strömedlet inom nötköttsproduktion. Halmen ser till att absorbera vätskan som blir ifrån djuren i form av gödsel. Halmbädden bidrar även med ett bra liggunderlag med hög komfort för djuren. Andra alternativ av strömedel finns också att tillgå som torv, rörflen, spån och värmebehandlad halm. Dessa strömedel kan användas var för sig eller i kombination, och används såväl i djupströbäddar som i andra system. När man tillämpar halmrivare bidrar det till ett mer sönderhackat material, vilket förbättrar absorptionsförmågan. Dessutom kan en kombination av strömedel, till exempel torv i kombination med halm blandat i det understa strölagret, ytterligare öka absorberingsförmågan. I detta försök utvärderades möjligheten att minska mängden strömedel i djupströbäddar genom tillämpning av halmrivare. I försöket ingick fyra olika testboxar med tio djur vardera av samma storlek (ca 400 kg). Försöket pågick i 28 dagar som började med en period på 14 dagar med samma mängd halm per box med och utan halmrivare, detta för att se om sönderdelning och precisionsutläggning genom halmrivaren hade någon inverkan på ströbäddens kvalitet när samma mängd halm användes. Ingen skillnad på ströbäddens kvalitet kunde ses när samma mängd halm användes. Kommande 14 dagar ströddes två boxar med en hel rundbal på ca 300 kg i veckan, och två boxar ströddes med halmrivare vid behov. Skillnaden mellan de två strömetoderna märktes tydligt när halm kunde tillföras vid behov via halmrivare. Djupströbäddens övre halmlager som exponeras för mest väta kunde därför förnyas vid behov, bara med så mycket halm som behövdes just då. Den största nackdelen vid tillämpning av halmrivare som kunde identifieras vid försöket var vid själva strötillfället. Det blev då hög dammbildning vid strötillfället. Dammet kom från det sönderhackade materialet, vilket resulterade i en tillfälligt försämrad arbets- och djurmiljö i stallet. Försäljningsargument spara halm genom att tillämpa halmrivare kan i detta försök bekräftas. Då vi visar i vårt försök att det går att reducera halmmängden när man tillämpar halmrivare. Tidsåtgången i detta försök har enbart uppskattats, vid tillämpning av halmrivare fanns det ingen tidsbesparing att hämta. Den totala tidsåtgången uppskattades till 126 min när halmrivare tillämpades och 70 min vid insättning av hel rundbal i veckan. Det blev 138 kr billigare per vecka att tillämpa halmrivare en att strö med hela rundabalar en gång i veckan fast att det tar längre tid och att det blev en högre maskin- och arbetskostnad.