Årsredovisningens roll i ett bostadsköp : Ur bostadsköparens perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper; Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning:

Bakgrund och problem: En bostadsaffär är kanske den största affär en människa gör i livet och då det säljs över 100 000 bostadsrätter i Sverige årligen så kan man konstatera att det är många som har skäl till att granska bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar. Men då en bostadsrättsförenings årsredovisning inte är en enkel sak att kommunicera till sina viktigaste intressenter, nämligen bostadsköparna, kan det vara intressant att undersöka vilken roll årsredovisningen egentligen har och även se vilka individuella faktorer som spelar in i ett bostadsköp.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt bostadsköpare använder sig av årsredovisningen när man köper en ny bostad. Få en förståelse för hur individuella faktorer som kunskap, värderingar, känslor och sättet årsredovisningen är presenterad på påverkar hur bostadsköparen väljer att använda årsredovisningen som beslutsunderlag vid köpet.

Frågeställning:Vilken roll har årsredovisningen som underlag i beslutsfattandet vid ett bostadsköp och hur påverkar individuella faktorer användandet av årsredovisningen vid beslutsprocessen?

Avgränsningar: I undersökningen har åtta personer intervjuats efter kriterierna att de bor i Stockholms län och har under de senaste sex månaderna införskaffat sig en bostadsrätt.

Metod: En kvalitativ undersökning tillsammans med en deduktiv ansats har tillämpats. Insamlingen av empiri har gjorts med den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer för att på så vis fånga upp bostadsköparnas egna åsikter och erfarenhet.

Resultat och slutsatser: Årsredovisningens roll är att skapa en känsla av trygghet hos bostadsköparna då samtliga respondenter anser att det är viktigt att veta hur ekonomin ser ut. De individuella faktorer som omger ett bostadsköp är först och främst kunskap, känslor och erfarenhet.

Förslag till vidare forskning: Författarna föreslår att man kan bredda urvalet genom att söka flera respondenter med erfarenhet då detta inte skulle påverka kunskapsnivån lika mycket som i denna studie. Författarna anser även att det skulle vara intressant att forska vidare kring respondenternas faktiska kunskapsnivå i att förstå årsredovisningen genom exempelvis ett kunskapstest.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)