Finansinspektionens reglering av ersättningssystem : En studie av Handelsbanken

Sammanfattning: Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt. Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre. Handelsbanken är den bank i Sverige som urskiljer sig från övrig bankmarknad genom en decentraliserad organisation och ett vinstandelssystem, Oktogonen. Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur Handelsbanken påverkas av Finansinspektionens nya reglering av ersättningssystem. Vidare syftar studien till att redogöra för Handelsbankens framgångsfaktorer samt beskriva och skapa förståelse för ersättningssystemens framtida utveckling på den finansiella marknaden. Handelsbankens framgångsrecept för att vara lönsamma och stabila på marknaden består av ett antal faktorer. De viktigaste faktorerna att lyfta fram är; decentraliserad organisation, riktiga resultatutfall som styrmedel, tilltro till individen och organisk tillväxt. Vidare kommer den nya regleringen inte att ha speciellt stor påverkan för Handelsbanken. Den nya regleringen handlar om att försöka få en sund och långsiktig lösning på bankernas ökade risktagande. Ersättningssystem kommer att fortsätta existera men de kommer dock att mötas av allt hårdare reglering. På kort sikt kommer det att finnas ökade krav på offentliggörande. I framtiden kan det komma att införas tydligare kvotgränser för hur stor andel av den totala ersättningen som får vara rörlig. Eftersom det finns en strävan efter långsiktighet i utformningen av ersättningssystem konstaterar vi att den rörliga delen kan komma att minskas.