"Vi var kvinnor som hjälpte kvinnor" : En kvalitativ studie om arbetsfördelningen och volontärers roll inom ideella kvinnojourer

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för hälsa och välfärd; Högskolan i Halmstad/Akademin för hälsa och välfärd

Sammanfattning: Studiens syfte var att genom sex kvalitativa intervjuer undersöka hur arbetsfördelningen ser ut inom kvinnojourer och vilken roll som volontärerna erhåller i verksamheterna. Vi ville även se vilken inställning till ideellt arbete som uttrycktes inom kvinnojourer samt se vilken betydelse som kvinnojourerna har i samhället kopplat till myndigheter och organisationer. Genom tiderna har kvinnorörelsen bidragit till den utvecklingen inom mäns våld mot kvinnor i nära relationer vi ser idag. Det har gått från att kvinnor uppmärksammat problematiken, ställt upp för sina medmänniskor och varit en stöttande individ, till att det utvecklats kvinnojourer. Samhället har genom uppmärksammandet fått en större förståelse till problematiken och har därför tagit över ansvaret. Idag finns det fortsatt många som arbetar ideellt inom kvinnojourer och som vill vara en god medmänniska genom att hjälpa dessa utsatta kvinnor på sin fria tid. Vårt resultat- och analysdel visade att synen på volontärerna inom kvinnojourerna är delad men att den ändå är övervägande positiv. Inom kvinnojourer sägs det av respondenterna att det inte finns några gränser mellan vad volontärer får och inte får göra, men genom vårt empiriska material kunde vi se att det fanns en osynlig gräns. Denna osynliga gräns uppkommer då volontärer per automatik inte utför arbetsuppgifter som till exempel att sköta kontakten mellan myndigheter, då det har blivit en av de anställdas arbetsuppgifter. Somliga av respondenterna påpekade även att sådana arbetsuppgifter inte kunde ske på grund av brist på utbildning, erfarenhet samt lämplighet som volontärerna saknade. En annan tydlig punkt inom detta avsnitt var att kvinnojourerna allt mer och mer går efter krav som ställs från Socialtjänsten, exempelvis dokumentation. Slutligen visade vårt resultat- och analysdel att det största hindret inom kvinnojourernas verksamhet är myndigheterna, eftersom de tar beslut som kvinnojourerna kan se som tvivelaktiga. Kvinnojourerna menar att de inte ser helheten som personalen på jourerna gör, utan de ser endast delar av det. Slutligen har vi en diskussion kring hela vårt arbete, där vi även diskuterar studiens styrkor och svagheter men också ger förslag till vidare forskning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)