Sänkt temperatur i kylkedjan : Konsekvenser för transportbranschen

Sammanfattning: Idag transporteras kylda livsmedel, i Sverige, inom ett temperaturintervall på +2 °C - +8 °C. I vilken temperatur som animaliska livsmedel ska hanteras i regleras i lagstiftningen och varierar mellan +2 °C - +7 °C. Många kylskåp, både hos butik och konsument, är inställda på+8 °C. Till följd av detta är den stora majoriteten livsmedel, på förpackningen, markerade med en förvaringstemperatur på +8 °C. På senare år har diskussioner förts angående en sänkt temperatur i kylkedjan. Anledningen till detta är att överkomma matsvinnet. Forskning pekar på att ett livsmedels hållbarhet är starkt beroende av dess förvaringstemperatur. Hastigheten på mikrobiell tillväxt sjunker nämligen med lägre temperaturer. År 2020 träder en ny förordning om fluorerade växthusgaser (fgasförordningen)i kraft som förbjuder installation och påfyllning av kommersiell utrustning innehållande köldmedier med högre Global Warming Potential-faktor än 2500. Detta innebär att butiksledet i stor utsträckning kommer tvingas byta ut sina äldre kylsystem. Med nya kylsystem kan en lägre temperatur garanteras. För att vara väl förberedda ställer sig transportbranschen frågan vilka konsekvenser en sänkttemperatur kan tänkas föra med sig i deras del av kedjan. Problematiken grundar sig i att en del livsmedel kan ta skada av temperaturer nära fryspunkten. För att skydda dessa livsmedelkan transportören använda sig av produktskydd på kylkänsliga livsmedel. En annan beprövad metod är att dela in livsmedlen i flera temperaturzoner. Arbetets teoretiska bidrag är att det sammanställer tidigare forskning på områden inom livsmedelsegenskaper vid nedkylning, multitemperatursystem och produktskydd samt semistrukturerade intervjuer med experter inom sina respektive områden. Vidare undersöksäven kylkedjans uppbyggnad och dess aktörer. Perspektivet i rapporten utgår från ett av de större transportföretagen inom tempererad logistik i Sverige. Arbetets praktiska bidrag är baserat på en fallstudie som tillsammans med det teoretiska bidraget ligger till grund för en redogörelse över tänkbara konsekvenser. Analysen visar på att en del livsmedel, för att inte komma till skada och riskera kassation, måste skyddas. Antingen genom flera temperaturzoner eller genom produktskydd. Bådaalternativen kommer med för- och nackdelar. Att addera flera temperaturzoner för med sig investeringar i form av mellanväggar och kylsystem samt komplicerar livsmedelshanteringen. Flera temperaturzoner kan emellertid säkra ett livsmedels kvalitet. För produktskydden existerar det inget returlogistiksystem och ett system kan bli mycket kostnadsdrivande att upprätthålla. Slutsatsen är att en kombination av de båda lösningarna är att föredra men att branschöverskridande samarbete krävs för att samtliga parter ska gynnas.