Vindkraftens generationsskifte i Halland

Sammanfattning: Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och årsproduktionen ökade till 6,1 TWh år 2011, vilket är en ökning med 74 % jämfört med 2010. De nya vindkraftverken som sätts upp idag är oftast av effektstorlekarna 2 000 – 3 000 kW. De som restes tidigare är omkring 200 – 600 kW. I Sverige finns det många vindkraftverk som har varit i drift under en längre tid, och det är flera som passerat sin tekniska livslängd på 20 år. De första vindkraftverken som man reste står ofta på platser med väldigt goda vindförhållanden och har väldigt låga effekter, om man jämför med dagens vindkraftverk. Det börjar därför bli högaktuellt att demontera äldre befintliga verk och resa nya. Detta kallas för vindkraftens generationsskifte, kanske mer känt som repowering. Tyskland, Danmark och Nederländerna är länder som redan har bytt ut stora delar av sina vindkraftsflottor. Danmark är världsledande inom repowering och har bytt ut omkring två tredjedelar av sina äldre verk. I många av de projekt som genomförts har en dubblering och ibland till och med en fyrdubblering av energinmängden skett! Genom att resa nya verk blir det oftast färre verk på platsen, samtidigt som mer energi levereras. På så sätt utnyttjas platsen på ett bättre sätt, vindkraftselen blir billigare. Det blir samtidigt enklare att uppnå politiska riktlinjer med mål inom förnybar energi och många anser att landskapsbilden förbättras. Detta examensarbete genomfördes i syfte att undersöka möjligheterna och lönsamheten för generationsskiften i Hallands län. För att veta vart de olika vindkraftverken är placerade i Halland genomfördes en kartläggning och identifiering initialt. När verken var kartlagda gjordes projekteringar av nya parker. Det visade sig vara ont om plats att resa de nya verken, eftersom de är högre än de gamla och kräver längre avstånd till bostäder. Därför genomfördes inte enbart projektering av parker där befintliga vindkraftverk står utan även på helt nya områden som idag inte har någon vindkraft. I varje projekt utfördes ekonomiska beräkningar som grundar sig på energiberäkningarna från projekteringen i vindatlasprogrammet WindPRO. Arbetet har också behandlat hur och om ersättning till ägare av befintliga verk och markägare kan ske, samt vad alternativen är för de befintliga vindkraftverken vid ett generationsskifte. Projektgruppen har varit i kontakt med vindkraftsägare och ställt frågor om hur de ställer sig till ett generationsskifte. Det främsta resultatet som projektgruppen kommit fram till är att generationsskiften absolut har goda möjligheter till att bli lönsamma. Det kan dock bli problematiskt att få plats med nya vindkraftverk på områden där gamla verk står. Det beror på kommunens regler om avstånd till närboende, och att ett visst antal verk måste resas vid nybyggnation. Ändras dessa regler för generationsskiften, blir möjligheterna väldigt goda. Vad det gäller efterhandsvärde på de gamla verken är slutsatsen, att det går att göra en bra affär genom att sälja sitt verk. Vid skrotning däremot blir intäkterna från försäljning av metallerna för små för att täcka demonteringskostnaden. Generellt sett har vindkraftsägarna en positiv syn till ett generationsskifte.