Odlingsförsök med Pinus sylvestris i gransågspån blandat med hydrokol respektive pyrokol

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/School for Forest Management

Sammanfattning: Torv är det vanligaste odlingssubstratet som används idag till de mer än 400 miljoner skogsplantor som årligen levereras till det svenska skogsbruket. Det låga näringsinnehållet och goda vattenhållande förmågan gör att torven går att anpassa efter behov med gödsling och kalkning. Vid odling av skogsplantor tillförs gödsel, i huvudsak innehållande kväve. Normalt tillförs 2 – 3 g N/m2/vecka. Vid kontroll av plantans kvalitet används olika kvalitetsmått. Vanligt förekommande är rot/skott-kvoten, som ger en bild av om plantan är proportionerlig. Värden mellan 0,37 – 0,45 eftersträvas för odling av tall. Ett annat mått är Dicksons kvalitetsindex (QID), som även väger in plantans höjd och diameter. Ett högre värde visar på en robust planta som bör klara plantering i fält. Tidigare studier har visat att det går att odla skogsplantor i sågspån. På senare tid har det bedrivits forskning där torv och olika typer av biokol används för att minska gödselbehovet vid odling samtidigt som restprodukter från till exempel pappersindustri nyttjas. Idag testas hydrokol, som är tillverkad genom en hydrotermisk karbonisering och pyrokol som tas fram genom en termokemisk nedbrytningsprocess, torr pyrolys. Biokolens inblandning kan minska urlakning av näringsämnen. Tidigare studier har visat att odling av täckrotsplantor i en blandning av torv och biokol kan ge goda resultat i paritet med konventionellt odlade skogsplantor. Syftet med detta försök var att under 13 veckor testodla tallplantor i gransågspån med inblandning av 20 procent biokol. Hypotesen var att odling i gransågspån blandat med hydrokol eller gransågspån blandat med pyrokol skulle ge ett bättre resultat än odling i torv med avseende på tillväxt. Även tre olika gödslingsnivåer motsvarande 1,5, 3 och 6 g N/m2/vecka testades. Data för plantornas rot-, höjd-, och diametertillväxt samt pressvattnets ledningstal och pH-värde samlades in. Dessutom genomfördes analyser av barrens näringsinnehåll vid slutet av odlingsperioden. Resultatet var entydigt till torvens fördel, följt av plantor odlade i rent granspån. Plantor odlade i gransågspån blandat med 20 procent biokol hade generellt en lägre tillväxt, även avgångarna var höga i försöksleden med biokol, speciellt de som fått 6 g N/m2/vecka. Förklaringarna till detta kan vara många; för hög kolandel som gav både högt pH-värde och kompaktering i krukan vid bevattning, men också hantering av kassetter och odlingsmiljön kan ha spelat in. Näringsanalysen för fosfor, kalium, mangan och järn visade inga entydiga resultat. Analysen för kväve visade att de försöksled som fått högre kvävegiva hade också högre kvävehalt i barren. Slutsatser som dragits av detta odlingsförsök är att det går att odla tall i gransågspån blandat med biokol, men vidare försök behöver göras för att hitta lämpliga nivåer gällande andelen biokol och sågspån för att uppnå ett mer optimalt substrat för skogsplantor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)