Att omhänderta omedelbart eller gå den långa vägen - En studie om socialarbetares syn på LVU-lagstiftningen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Örebro universitet/Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete; Örebro universitet/Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Sammanfattning: Barn och unga som riskerar att fara illa, kan beredas tvångsvård i enlighet med bestämmelsernai Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Om det föreligger en allvarlig påtaglig risk för barnet eller den unge att fara illa under den tid som en utredning pågår, kan socialnämnden tillämpa ett omedelbart omhändertagande, vilket ska ske i akuta nödfall. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och i vilken omfattning socialtjänst-/nämnd tolkar och tillämpar LVU-lagstiftningen i allmänhet men i synnerhet 6 §. I genomförandet av studien har både en kvantitativ- och en kvalitativ ansats använts, där en statistisk sammanställning av LVU-domar från förvaltningsrätterna i Falun och Stockholm från år 2017 har gjorts, samt halvstrukturerade intervjuer med socialsekreterare verksamma inom området barn och ungdom. Resultatet visar att det omedelbara omhändertagandet tillämpats i 76 % av samtliga LVU-mål som förvaltningsrätterna i Falun och Stockholm behandlade under år 2017. Socialsekreterare beskriver att det ska föreligga en akut påtaglig risk för fara, för att det omedelbara omhändertagandet ska tillämpas. Tolkningen och tillämpningen av lagen och dess bestämmelser är relativt likartad, oberoende av kommunstorlek.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)