Variationer i löslighet (Kd) inom Kindla och dess beroende av pH

Sammanfattning: Luftvårdskonventionen antogs 1979 för att minska utsläppen av långspridda luftföroreningar. Denna konvention antogs efter det att Sverige och Norge presentera bevis under 1970-talet att försurning av vatten och skog berodde på utsläpp av föroreningar från andra länder i Europa. Som en uppföljning av luftvårdskonventionen startades en rad program genom International Cooperative Programmes (ICP) inom United Nations Environment Programme (UNEP). ICP Integrated Monitoring (IM) startades för att bevaka effekterna av långspridda luftföroreningar i Europa och hade till en början fokus på de försurande ämnena svavel och kväve. Konventionen har sedan dess utökats till att inkludera även tungmetaller. Antropogena svavel och kväveföreningar deponeras som surt nedfall över Nordeuropa. Effekter av försurningen uppstår genom att dessa antropogena försurande ämnen sänker pH i marken och lakar ut baskatjoner som är viktiga för skogens tillväxt. När marken blir kraftigt försurad börjar aluminium och andra metaller lakas ut ur jorden och transporteras med markvattnet ut i bäckar och sjöar. Där kan det uppstå skadliga effekter på fiskar och andra vattenlevande organismer. Icke bioessentiella tungmetaller kadmium (Cd), bly (Pb) och kvicksilver (Hg) har idag en netto ackumulation i svenska skogsmarker vilket innebär att tungmetallerna ansamlas i marken och dess koncentration ökar i Svenska skogsmarker. I denna studie har lösligheten för järn (Fe), aluminium (Al), mangan (Mn), magnesium (Mg), svavel (S), fosfor (P), natrium (Na), kalium (K), zink (Zn) och kalcium (Ca) i Kindla studerats. Lösligheten för ämnena har jämförts mellan varandra, mellan provplatser och mellan olika jordhorisonter. Löslighetens beroende av pH undersöktes också. Järn, Al och S hade generellt en högre löslighet i den djupare jordhorisonten (55 cm – 65 cm) mineral jord och i utrinningsområdet där grundvattenytan kan påverka redox-förhållanden i marken. Lösligheten för Na, Ca, Mg och P kunde till stor del förklaras av pH i marken. Det är viktigt att studera hur variationen av lösligheten för ämnen i olika delar av avrinningsområden ser ut för att kunna göra en bedömning var ämnen anrikas eller löses ut i markvattnet. Framförallt är det intressant om det sker en ökad urlakning av ämnen med tiden då speciellt utlakningen av Al och Zn har toxiska effekter på ekosystemet.