Bladyta och virkesproduktion i fullskiktad granskog skött med blädningsbruk

Sammanfattning: I dagens samhälle har klimatförändringarna tagit en allt större plats i den politiska debatten, vilket har resulterat i att det numera är många olika värden som är viktiga att ta hänsyn till i skogsbruket förutom virkesproduktion. Samhället vill ha en större variation inom skogsskötseln och en ökad användning av hyggesfria skötselmetoder. I nuläget är detta möjligt efter att ändringar infördes i skogsvårdslagen år 2016. Hyggesfritt skogsbruk blir därför allt mer populärt samtidigt som renodlade kalhyggen minskar. Skogsstyrelsen ser gärna att hyggesfritt skogsbruk ersätter trakthyggesbruket på en del skogsmark. Eftersom det finns lite kunskap kring detta har forskningen ökat och måste fortsätta öka i framtiden. Enligt data från riksskogstaxeringen skulle stora delar av skogsmarken i den norra delen av landet vara möjlig att sköta med hyggesfritt skogsbruk. Det finns däremot både för-och nackdelar med skötselsystemet och därför pågår det en debatt om gynnsamheten. En form av hyggesfritt skogsbruk är blädningsbruk, vilket kan tillämpas på bestånd bestående av fullskiktad granskog. Forskare är oense om hur blädningsbruk påverkar skogens dynamik och produktion. Olika studier visar att blädningsbruk kan ge en lägre produktion än trakthyggesbruk. Syftet med denna studie är därför att förklara varför produktionen är lägre i skog skött med blädningsbruk jämfört med trakthyggesbruk och om det finns en tydlig koppling mellan volym och tillväxt genom att studera andelen bladyta i fullskiktade bestånd skötta med blädning jämfört med bestånd med en mer enskitad struktur. En påverkande faktor till skogens produktion kan vara trädstrukturen. Bestånd med en stor andel bladyta ger ett högre ljusupptag och därmed en ökad fotosyntes, vilket i sin tur borde skapa en högre tillväxt. För att testa hypoteserna gjordes därför mätningar genom en indirekt metod av Leaf area index (LAI), vilket är en mätning av bladytan. Studien genomfördes i ett långsiktigt fältförsök beläget i Ätnarovas försökspark, Norrbotten. Bestånden i försöket var ursprungligen ett och samma fullskiktade granbestånd vilket behandlats med gallringsformerna topphuggning (blädning) eller bottenhuggning (skärm) och olika gallringsstyrka. Resultatet av studien visade att bladytan var korrelerad med beståndsfaktorerna volym, grundyta och stamantal. Virkesförrådet och trädstrukturen hade därför en påverkan på bladytan. Dessutom hade gallringsform och gallringsstyrka en påverkan på bladytan, vilket innebär att blädning ger en annan andel bladyta än trakthyggesbruk. Blädning resulterar i en högre andel bladyta och ett högre virkesförråd i studien och borde därför påverka tillväxten positivt, vilket inte överrensstämmer med tidigare studier där blädningsbruk ger en minskad produktion. Volym och tillväxt hade också en tydlig koppling med varandra vilket överrensstämde med andra studier gällande virkesförråd och tillväxt, där ett högre virkesförråd gav en ökad tillväxt. Om tillväxten ska vara fortsatt hög i framtiden genom att bedriva blädningsbruk får därför inte virkesförrådet minska. Bladyta och löpande tillväxt var dock inte korrelerat i detta fall vilket innebar att bladyta inte direkt hade en betydelse för tillväxten trots tidigare antagande. Man kan dock diskutera ifall bladytan ändå indirekt kan påverka tillväxten eftersom att en ökad stående volym bidrog till en ökad tillväxt i försöket. Detta är dock inte statistiskt fastställt och därför bara en teori. Eftersom att bladyta och tillväxt inte är statistiskt korrelerat kan man inte fastställa att teorin stämmer, men man kan definitivt säga att virkesförrådet har betydelse för båda faktorerna och måste tas i beaktning vid bedrivande av blädningsbruk.