Samtalsdemokrati i Göteborg – En demokratiteoretisk analys av Dialog Södra Älvstranden

Detta är en C-uppsats från

Sammanfattning: I studiens inledande skede fann vi tecken för att beslutsfattarna för projektet har försökt att säkerställa ett medborgarinflytande i processen. Detta gjordes via urvalskriterierna i ansökan om att medverka i de parallella stadsanalyserna. Ett urval som skulle representera ett tvärsnitt av Göteborgs befolkning för att öka representa-tiviteten och inkluderingen iplanerings-arbetet. Genomgående har beslutsfattarna enligt vår tolkning av material i tidsskriften Vårt Göteborg skött projektet med en övergripande transparens och entusiasm som verkar ha smittat av sig på Göteborgs Stads intressenter. Tecken på ytterligare demokratiska vinster finner vi i de arenor som under projektets gång har funnits. Arenor där intressenter som exkluderats från de parallella stadsanalyserna via urvalsprocessen ändå fritt har fått uttrycka sina åsikter kring utformningen av Södra Älvstranden. Detta uppfyller grundprincipen inom samtalsdemokrati, nämligen att beslutsfattande skall föregås av en överläggning där synpunkter från alla intresserade kommer fram. Det finns dock en viktig aspekt i projektet som inte tydliggjordes för intressenterna: att medborgarna som deltog i de parallella stadsanalyserna inte skulle få vara med och fatta faktiska beslut kring utformningen av stadsdelen. Trots att vidareutbildning kring stadsutveckling presenterats för samtliga medborgare i Göteborgs Stad via www.alvstaden.se, liksom genom seminarier och utställningar via Göteborgs Stadsmuseum kommunicerades av något skäl inte den centrala informationen att beslutsfattandet inte skulle tas av medborgarna. Vi har inte någonstans funnit ett tydliggörande att deras roll endast var rådgivande. Genom uteslutandet av medborgarna i beslutsprocessen har även vissa demokratiska aspekter av samtalsdemokrati uteslutits, inkludering (jfr Leach 2006). Inkludering handlar om graden av öppenhet som visats deltagarna i samråds-processen. Genom att medborgarna uteslöts från själva beslutsfattandet förlorade även dialogen sin legitimitet i medborgarnas ögon. En annan viktig brist i dialogen är att ansvariga kommunala politiker och tjänstemän aktivt valde att inte medverka i de parallella stads-analyserna. Att nå konsensus i kommunikativ mening blir då en omöjlighet. De medborgare som var delaktiga i de parallella stadsanalyserna uttryckte också tydligt sitt missnöje över detta, bl.a. genom att inte delta i den reklamfilm som skapades, avhoppet av dem som skapat www.alvstaden.se samt de debattartiklar och insändare som publicerades i både tidsskrifter och bloggar på internet. För att dialog processen skulle ha uppfyllt de samtalsdemokratiska normerna borde politiker och andra beslutsfattare ha deltagit i processen. Genom deras val att inte göra så, förlorades den verkliga kommunikationen i processen. Istället blev det en monolog från medborgarnas sida, vilket inte uppfyller kraven för Habermas ideala samtalssituation eller någon av de övriga teoriernas önskan om utvecklande samtal.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)