Övervakning på arbetsplatsen, ur arbetsgivaren och arbetstagarens perspektiv

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Borås/Institutionen Handels- och IT-högskolan

Sammanfattning: I dagens kunskapssamhälle är arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte är lika lätt för arbetsgivaren att ersätta arbetare som tidigare, utan det läggs större vikt vid att hitta ”rätt person”. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett växande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelägna att veta så mycket som möjligt om arbetssökande och anställda, vilket har rest en fråga om integritet i arbetslivet. På grund av teknologisk utveckling kan arbetstagare övervakas på flera olika sätt. Dessa nya teknologier har även medfört en diskussion om etisk och laglig oro över integritetsrättvisa på arbetsplatsen.Syftet med uppsatsen har varit att illustrera de faktorer som påverkar legitimering av övervakning på arbetsplatsen. Vi har betraktat fenomenet utifrån ett managementperspektiv, där risk management och integritet har varit i fokus.Vi valde att använda oss av agentteorin och panoptikon då de är etablerade teorier inom vårt valda ämne. Risk management valde vi eftersom det används för att motivera övervakningsåtgärder. Vi har inriktat oss på riskbedömning då det är i denna fas som riskidentifieringen sker. För att läsaren ska förstå begreppet integritet, har vi valt att förklara det i den teoretiska referensramen samt presentera tre principer för att förenkla definitionen av vad dess rättighet innebär.Övervakning kan tillgodose olika intressen från arbetsgivarens sida för att till exempel upprätthålla god produktivitet och skydda tillgångar. Arbetsgivaren har även en skyldighet att bistå med en säker arbetsplats vilket gör att vissa övervakningsåtgärder legitimeras. Övervakning kan ogillas av arbetstagaren utav flera anledningar, bland annat har forskning visat att överdriven övervakning kan leda till missnöje, stress samt minskad motivation. Arbetstagarens negativa inställning till övervakning kan även bero på illegalt beteende vilket bland annat kan vara stöld eller missbruk. Vissa övervakningsåtgärder kan dock även tillgodose arbetstagarens intresse i form av exempelvis en säker arbetsmiljö.Uppsatsens studie visar att legitimering påverkas av ett flertal faktorer och att det inte finns något klart och tydligt svar på hur hantering av motsättningen mellan övervakning och personlig integritet ska behandlas. Det beror på hur arbetsgivaren motiverar övervakning samt om arbetstagaren är villig att godta de motiven. Vi anser att det är viktigt att båda parter för en kontinuerlig dialog över frågan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)