Malningsoptimering: energioptimering vid LC-malning av
barrsulfatmassa vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå

Sammanfattning: Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk. Man
tillverkar kraftliner som är det släta ytskiktet i wellpapp. Massa
tillverkas i massabruket och när den kommer till pappersbruket mals den
innan den går till pappersmaskinerna. Syftet med malningen är att förbättra
egenskaperna hos massan för att kunna tillverka ett starkt papper.
Malningen är en mycket viktig och energikrävande process. Syftet med
examensarbetet är att undersöka hur malningen kan optimeras, både genom att
få högre massastyrka och minska energiförbrukningen. Potentialen av att
installera automatisk mätutrustning så som malgradsmätare och fiberanalys
har utvärderats. Kappatalsvariationens betydelse för malningen har också
undersökts.
En litteraturstudie har gjorts och sammanfattats i arbetet, den ger läsaren
en teoretisk grund. Ett antal försök har utförts på pappersmaskin 1’s
kvarnar. Prover från dessa försök skickades till Lorentzen & Wettre för
fiberanalys. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå har mycket data dokumenterat i
sitt intranät, det har legat till grund för de mer teoretiska analyser som
genomförts.
Samtidigt som malning förbättrar styrkeegenskaper hos massan så försvåras
avvattningen av massan på pappersmaskinen ju mer mald massan är.
Tillfälle gavs att prova olika malskivor på samma kvarn, men vid
provtillfällena var massan så olika i styrka att det var svårt att jämföra
resultaten. Innan nytt tillfälle gavs gick skivorna sönder och fick
kasseras. Teoretiska jämförelser av malskivorna i de olika kvarnsystemen är
svåra att göra då skivorna är av olika typ.
En automatisk malgradsmätare skulle spara energi och ge jämnare
massakvalitet till pappersmaskinerna. En automatisk malgradsmätare skulle
underlätta hanteringen av variationer i kappatal. Vid låga kappatal mals
massan ofta onödigt långt, vilket kostar onödigt mycket i energiförbrukning
och dessutom kan bli till begränsning på pappersmaskinen. På pappersmaskin
1, som tillverkar produkter som inte kräver lika hög massastyrka som
pappersmaskin 2 gör, skulle en automatisk malgradsmätare kunna spara energi
motsvarande 1,4 miljoner kr/år. På pappersmaskin 2 skulle en automatisk
malgradsmätare vara bra främst ur kvalitetssynpunkt.
Fiberanalys har visat att fiberlängden minskar i pappersmaskin 1’s
toppkvarnar, så mycket att det begränsar styrkeutvecklingen av massan.
Nyttan av online mätning av fibrer bör utredas mer.