Jämförelse av vertikala accelerationer av järnvägsbroar för höghastighetståg.

Sammanfattning: Under de senaste decennierna parallellt med klimatdiskussionen har det vuxit fram ett stort intresse för höghastighetståg och en förbättrad infrastruktur i Sverige. I delar av Europa men speciellt i Kina och Japan har utvecklingen av höghastighetståg fått ett enormt lyft. Ett problem vid höjda tåghastigheter är att broarna vid en kombination av låg massa och låg egenfrekvens riskerar att orsaka resonans och höga accelerationsnivåer vid passage. Ballastspår är namnet för det traditionella järnvägsspåret i Sverige. Ballastfria spår är motsatsen till ballastspår. Andra namn för ballastfria spår är Fixerat spår eller slab track. Det är stora skillnader mellan de två olika järnvägssystemen. Det som skiljer traditionella järnvägsspår och ballastfria järnvägsspår är att vid traditionella järnvägsspår fästs rälerna på slipers som därefter packas i makadam. Vid ballastfria järnvägsspår byggs spåret av en längsgående betongplatta istället för makadam. Systemet befästs sedan i betongplattan eller via betongblock som gjuts in i den betongplattan. Ballastfria spår är vanligare vid tunnel- och brobyggen i Europa än de är i Sverige, speciellt vid höghastighetsjärnvägar. Vid dimensionering av olika bärande element i byggnader och anläggningar finns det laster som är tidsberoende. Dessa laster kommer från maskiner, anordningar med rörliga massor, jordbävningar eller fordon på broar. Detta medför svängningar i konstruktionen. I vissa fall är det möjligt att förenkla beräkningen och behandla lasterna som statiska laster. Till exempel genom att tillföra ett så kallat dynamiskt tillskott (schablonvärden) på den statiska lasten. Vid brodimensionering är det krav att en dynamisk analys görs vid hastigheter överstigande 200 km/h. I detta examensjobb har de vertikala accelerationsnivåerna i en järnvägsbro vid högre tåg-hastigheter jämförts för ballasterad- och ballastfri överbyggnad. De tåghastigheter som undersökt är mellan 200 – 300 km/h med steg om 20 km/h. Beräkningarna för järnvägsbron har gjorts i datorprogrammet Brigade plus som är baserat på finita elementanalyser. Scanscot Technology AB är ansvariga utgivare för datorprogrammet. Examensarbetets upplägg har innehållit litteraturstudier angående dynamik samt normer och krav från Eurokod och Trafikverket.