Egenvård i det dagliga livet hos patienter med förmaksflimmer : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund  Förmaksflimmer är en arytmirubbning som orsakar många problem för patienter i deras dagliga liv. Detta påverkar patienter negativt, både mentalt och fysiskt. Egenvård ses som en stor hjälpåtgärd för dessa patienter genom att de kan hantera sin sjukdom bättre. En del i sjuksköterskans professionella ansvar är att ge stöd till patienten utifrån fem inriktningsstrategier.  Syfte  Syftet var att belysa strategier för egenvård i det dagliga livet hos patienter med förmaksflimmer.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna identifierades genom relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL mellan februari och april 2021. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets kvalitetsgranskningsformulär. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av integrerad analysmetod som resulterade i en sammanställning av tre kategorier med underkategorier.  Resultat  Resultatet sammanställdes av 16 vetenskapliga artiklar och presenterades under 3 huvudkategorier med totalt 8 underkategorier. Resultatet påvisade att patienter som lever med förmaksflimmer känner sig hindrade i sin vardag vilket kunde leda till att de applicerade negativa anpassningar och strategier för sitt förmaksflimmer, vilket i sin tur ledde till sämre psykiskt mående. Det visade även hanteringsstrategier som applicerades för att förbättra patienternas dagliga liv. Strategierna förbättrade patienternas fysiska och psykiska mående samt minskade deras flimmerepisoder.  Slutsats  Resultatet lyfte fram de strategier för egenvård som patienterna använde sig av i det dagliga livet. Här framkom det även hur begränsningarna i vardagen påverkade patienterna negativt, vilket ledde till att de ibland kunde applicera negativa strategier mot sitt förmaksflimmer. De positiva strategier som patienterna applicerade i sin vardag gjorde att de mådde signifikant bättre. Dessa förändringar var ett sätt för dem att hantera och kontrollera sin sjukdom och det kunde vara strategier som till exempel avslappningsövningar, yoga och livsstilsförändringar. God implementerad kunskap hos vårdpersonalen ledde till bättre information om strategier för patienterna vilket leder till en bättre vård för dem.