Redovisningsbeteenden En kvantitativ studie av meteriella anläggningstillgångar

Sammanfattning: Bakgrund och problem: God jämförbarhet mellan företag är en förutsättning för en effektiv kapitalmarknad och redovisningen är ett viktigt verktyg för att jämföra företag. En harmoniserad redovisning är därmed en förutsättning för att uppnå god jämförbarhet mellan företag i olika länder. Implementeringen av IASB:s redovisningsstandarder IFRS innebär att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebär att jämförbarheten kan antas vara begränsad. Materiella anläggningstillgångar, som redovisas enligt IAS 16, är ett område där företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, då exempelvis nyttjandeperiod bestäms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska händelser kan därmed skilja sig åt mellan företag. Syfte: Uppsatsen syfte är att identifiera huruvida redovisningsbeteenden, vilket i uppsatsen innebär omedvetna och medvetna redovisningsval som påverkar företagens redovisning, skiljer sig åt mellan företag. Syftet uppnås genom att studera redovisningen av materiella anläggningstillgångar. Vidare avser uppsatsen att utreda faktorer och egenskaper som ligger bakom företagens redovisningsbeteenden och därmed öka förståelsen för redovisningen. Metod: Redovisningsbeteendet kartlades med en kvantitativ metod där urvalet baserades på svenska noterade företag där de materiella anläggningstillgångarna utgjorde minst 20 % av balansomslutningen. Materiella anläggningstillgångar kategoriserades i tillgångsslag och analyser genomfördes på kategorinivå och totalt. För att identifiera faktorer som styr redovisningsbeteenden analyserades företagen med hjälp av multipla regressionsanalyser och independent samples t-tests utifrån bland annat bransch, omsättning och finansiell ställning. Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns skillnader i redovisningsbeteenden gällande materiella anläggningstillgångar där bransch är den mest förklarande faktorn. Slutsatsen är att sammansättningen av de materiella anläggningstillgångarna förklarar skillnaderna i redovisningen. Även förändringen i rörelseresultatet påverkar hur de materiella anläggningstillgångarna redovisas. Vidare är omsättning inte en signifikant förklaringsvariabel gällande redovisningsbeteenden och att nuvarande och tidigare lagstiftning i stor utsträckning överensstämmer innebär att inte heller det är en förklarande faktor. Slutligen kan det konstateras att företagen tillämpar IAS 16 likartat inom Sverige. Förslag till vidare forskning: För att ytterligare kartlägga redovisningsbeteenden kan andra poster i redovisningen, såsom förvaltningsfastigheter, studeras. Vidare kan onoterade företag, som inte redovisar enligt IFRS, inkluderas i en liknande studie för att se om andra faktorer förklarar deras redovisningsbeteenden.