Programkalkylens verkliga funktion : Hur Serneke använder kalkyler i tidiga skeden

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Sammanfattning: Syfte – I kombination med insamlad empiri och med stöd av tidigare teorier inom områden byggprojekt, kalkylering och möjliga avvikelser redovisas konsekvenser med användandet av programkalkylen. Vilket leder till en möjlighet för företaget att utveckla användandet av kalkylen. Syfte med studien är därför: Att skapa en förståelse för hur byggföretag och hur deras programkalkyl stämmer mot anbud och byggprojekts slutgiltiga resultat samt att ge en utvärdering av risk och vinst med programkalkylen.   Metod – En fallstudie har genomförts med kvantitativ insamling av data och via intervjuer. Detta har analyserats mot ett teoretiskt ramverk för att komma kunna besvara forskningsfrågorna och slutligen uppnå studiens syfte.   Resultat – Denna studie har kommit fram till att programkalkylens upplägg gör förenklingar av kalkylen och detta gör att programkalkylen riskerar att inte ta med alla byggdelar. Detta leder till att kalkylen inte blir så träffsäker som kravet av en kalkyl anses vara.  Kalkylen bör användas som ett relationsbyggande verktyg mot byggherrar i ett tidigt skede istället för att verktyg för att skapa en anbudskalkyl.   Implikationer – Studiens resultat kan komma att fungera som vägledning för liknande byggföretag vilka har motsvarande förutsättningar som fallföretaget. Med hjälp av studien kan företag hitta orsaker till osäkerheter i sina egna kalkyler och få reda på hur dessa kan minskas. Det kommer även leda till att byggföretag får mer effektiva kalkyler.   Begränsningar – Fallstudien har endast gjorts mot ett fallföretag, då det i studiens tidsram inte ansetts möjligt att samla in empiri från fler företag. Studiens tidsomfång har begränsats av den estimerade tidsomfattningen som 15 högskolepoäng innefattar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)