Effekten av företagsnamnets begynnelsebokstav : En studie om ”alphabetic bias” på Stockholmsbörsen

Sammanfattning: Vi undersöker i denna uppsats om det finns “alphabetic bias” på Stockholmsbörsen. Praxis inom finans är att aktielistor visas i alfabetisk ordning. Studien undersöker om det finns något samband mellan Tobins Q och företagsnamnets placering i den alfabetiska ordningen. Vi undersöker också om det finns något samband mellan marknadsvärde och företagsnamnets placering i den alfabetiska ordningen. Kapaciteten för att inta information kan variera mellan åldersgrupper, därför undersöker även studien om det finns något samband mellan Tobins Q och åldersgrupper. Om det finns ett samband kan det visa att aktielistornas struktur skapar irrationalitet och ineffektiva placeringar. På den amerikanska aktie- och fondmarknaden har det visats att aktielistornas struktur skapar “alphabetic bias”. Efter att investeringssparkonto introducerades som sparform antar vi att nya individer kommer inträda på marknaden med minskad kunskap inom aktiehandel. Därför undersöker studien även en tvåårsperiod före samt efter investeringssparkonto introducering och jämför skillnader i resultatet. Studiens urval består av 249 företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm för tidsperioden 2010-2013 och samtliga Svenska aktieägare över 18 år. Vår studie visar att det finns ett negativt samband mellan Tobins Q och företagsnamnets placering i den alfabetiska listan. Studien visar även att det inte finns något samband mellan marknadsvärde och företagsnamnets placering i alfabetet. Vidare visar vår studie att det finns ett negativt samband mellan Tobins Q och investerare i ålder 65+. Studiens resultat indikerar även ett positivt samband mellan Tobins Q och “breadth of ownership” efter att investeringssparkonto introducerades som sparform. Det vill säga att vi finner belägg för att praxis med alfabetisk ordning bidrar till irrationalitet och ineffektiva placeringar på Stockholmsbörsen.