Samarbete mellan specialläraren och svenska som andraspråksläraren i nyanlända elevers lärmiljöer

Sammanfattning: SammanfattningHelmersson, Karin (2019). Samarbete mellan specialläraren och svenska som andraspråksläraren i nyanlända elevers lärmiljöer. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med ökad kunskap gällande samarbetet mellan specialläraren och svenska som andraspråksläraren i arbetet med nyanlända elever på grund- och gymnasieskolan. Med den kunskapen som stöd är förhoppningen att möjligheterna ökar till att de nyanlända elevernas utbildning ytterligare förbättras.Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskapen om vilka sätt för samarbete det finns mellan specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling och svenska som andraspråksläraren, i arbetet med nyanlända elever på grund- och gymnasieskolan. Syftet är även att göra en jämförelse mellan grund- och gymnasieskolan. Examensarbetet ämnar söka svar på fyra frågeställningar: När startar samarbetet? Hur initieras samarbetet? Vad innehåller samarbetet? Vilka likheter och skillnader finns det i samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan?TeoriUndersökningen är förankrad i det systemteoretiska perspektivet (Öquist, 2008), samt i de båda specialpedagogiska perspektiven kompensatoriskt och kritiskt perspektiv (Nilholm, 2007). MetodKvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har fyra speciallärare och fyra svenska som andraspråkslärare intervjuats, på två grundskolor och två gymnasieskolor. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats. Materialet har analyserats enligt en modell för kvalitativ innehållsanalys (Graneheim och Lundman, 2004).ResultatStudiens resultat visar att samarbete startar när problem eller behov identifieras hos elever eller när svenska som andraspråksläraren är i behov av ett bollplank. Ett glädjande och oväntat resultat som pekar i motsatt riktning mot tidigare forskning, är att grundskolorna i materialet har ett inbyggt samarbete i organisationen mellan specialläraren och svenska som andraspråksläraren. På frågan hur ett samarbete initieras framkommer att skolorna har såväl formella som informella kanaler för samarbete. Existensen av de formella forumen får anses som positiv, då nyanländas utbildning har kritiserats för avsaknad av desamma.Av materialet framgår att innehållet i samarbetet är både brett och varierat. Det är ett stort samarbete samtidigt som det betonas att det handlar om två olika professioner med olika roller och uppdrag. Likheterna mellan grund- och gymnasieskolan är de formella och informella vägarna för samarbete samt det variationsrika innehållet i samarbetet. Den tydligaste skillnaden som framträder i materialet är grundskolornas strukturerade och inbyggda samarbete i organisationen. Specialpedagogiska implikationerSpecialläraren har en viktig uppgift att fylla i de nyanlända elevernas lärmiljöer, oavsett hur de olika verksamheterna är organiserade.Grundskolorna i materialet har visat på möjligheten att låta specialpedagogiken löpa som en röd tråd genom verksamheten. Genom sitt i organisationen inbyggda samarbete har de visat att det är möjligt att arbeta proaktivt för att undanröja hinder och förhindra språklig sårbarhet i de nyanlända elevernas lärmiljöer. Frågan är om det är möjligt att överföra detta upplägg till gymnasieskolan. Det informella samarbetet är betydande på skolorna och det som lägger grunden för ett mer formellt samarbete. Det informella samarbetet underlättas av de gemensamma arbets- och personalrummen, vilket innebär att skolorna behöver försäkra sig om att de har ändamålsenliga lokaler.