GIS baserad kartering av urbana ekosystemtjänster : Fallstudie av Bomhus, Gävle

Sammanfattning: Bevarande av ekosystem överlag men i synnerhet i urbana miljöer är en viktigfaktor för att främja människors hälsa, eftersom de bidrar medekosystemtjänster (EST). EST är de funktioner ekosystem har som på någotvis förbättrar miljön för oss människor. Urbaniseringen, som det senasteårhundrandet ökat dramatiskt ser inte ut att avta. Det är också urbaniseringensom är den drivande kraften för markanvändningsförändringar, vilket är detstörsta hotet mot de urbana EST. Att planera rätt bebyggelse på rätt plats ärdärför av största vikt om utbudet och produktionen av de urbana EST inte skaminska eller försvinna. Kunskap om vilka tjänster som produceras, var deproduceras samt i vilken omfattning de produceras kan underlätta förplanerare och beslutsfattare att fatta bättre och mer välgrundade beslut.Syftet med denna studie var att undersöka vilken kapacitet en stadsdel medblandad bebyggelse och markanvändning har att producera de fyra mestkarterade reglerande EST. Målet var att analysera, värdera och karterautbudet av tjänsterna: temperaturreglering, luftrening, flödesreglering ochvattenrening. Studien är en fallstudie av stadsdelen Bomhus i Gävle där vi medfjärranalys av satellitbilder och GIS identifierade vilka marktäcken fanns iområdet. Marktäckena tilldelades sedan ett värde utifrån hur mycket debidrog till varje tjänst. Värdena baserades dels på befintlig forskning ochlitteratur och dels på kunskapen från två tillfrågade experter inom området.Resultatet visar att Bomhus har en hög kapacitet att producera de undersöktatjänsterna, speciellt tjänsterna temperaturreglering och luftrening. Till stordel beror det på att Bomhus har stora ytor av de högt värderademarktäckesklasserna barrskog, vatten och lövskog. Barrskog som visade sigvara den näst största klassen och täckte ca 20% av studieområdet var även denklass som fick högst värde. Våtmark som var den klart minsta klassen men somfick näst högst värde tillsammans med vatten ansågs därför som extra känsligoch bör skyddas vid exploatering. Öppen mark med vegetation som däremotvar den största klassen samtidigt som den erhöll det lägsta värdet ansågs därförsom mest lämplig för exploatering.