HUR GÖR VI NU? EN STUDIE KRING LÄRARES REFLEKTIONER AV ATT MÖTA ICKE-CISPERSONER I SKOLMILJÖ
Sammanfattning: HUR GÖR VI NU? EN STUDIE KRING LÄRARES REFLKETIONER AV ATT MÖTA ICKE-CISPERSONER I SKOLMILJÖ. HANNA BORGSTRÖM PETROVIC Hanna Borgström Petrovic. Trängsel i uppdraget. En studie av lärares reflektioner av att möta icke-cis elever i skolmiljö. Examensarbete i Sexologi 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle. 2018.Bakgrund: En normkritisk pedagogik och diskurs har de senaste åren implementerats runt om i landets skolor. Trots detta mår ungdomar som är icke-cis betydligt sämre än jämförande grupp av cis- elever. Enligt styrdokumenten ska läraren möta varje elev utifrån deras förutsättningar och behov, men samtidigt skapa goda relationer åt alla håll.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare som arbetar normkritiskt reflekterar och funderar kring synen på läraruppdraget i relation till de elever som inte är cis- personer.Metod: Semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper online med kvalitativ metod. Totalt fyra intervjuer med tre till fyra deltagande legitimerade lärare i varje. Resultat och analys: De intervjuade lärarna var eniga kring uppdraget och att en normkritisk pedagogik bör genomsyra skolan. Stöd finns för detta förhållningssätt i samtliga styrdokument som berör skolmiljön. Komplexiteten består av att även om en lärare gör allt som står i hens makt för att arbeta normkritiskt finns en rad hinder, exempelvis vårdnadshavare med en äldre diskurs i vilken bara två kön finns, kollegor som konstant använder kill- och tjejgrupper. Omklädningsrum som är helt könade samt elever som agerar diskriminerande och ifrågasättande kring könsidentitet. Därtill en rad andra specialbehov som kräver både fortbildningsinsatser och tid som inte finns i en redan fullspäckad arbetsmiljö. Konklusion: Trots styrdokumentens stringens kring värdegrund och normkritik, finns inte enbart en normkritisk diskurs inom ramen för skolmiljön utan en rad äldre diskurser lever kvar, vilka syns i strukturer och handlingar. För de lärare som ämnar leva upp till styrdokumenten och arbeta normkritiskt finns därför en rad hinder. Kring dessa hinder tycks det inte finnas några strukturella lösningar, utgångspunkter eller regler. Det lämnas allt förmycket utrymme i skolans värld till enskilda och personliga lösningar för icke-cis elever. Dessutom finns en total avsaknad av konsekvenser för personer som inte arbetar normkritiskt vilket leder till att allt för stort utrymme för andra diskurser än den normkritiska. Nyckelord: Diskurs, trängsel, script, läroplan, normkritik, lärare
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)