Framgångsfaktorer och fallgropar vid utveckling av energisystem i nya stadsdelar : En fallstudie på Ebbepark i Linköping

Sammanfattning: Två tredjedelar av världens växthusgasutsläpp kommer från energianvändning varpå de klimatutmaningar som världen står inför till stor del är en energirelaterad utmaning. Sverige har som mål att uppnå 50% effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005. Eftersom bostads- och servicesektorn står för 40% av landets totala energianvändning behöver sektorn genomföra förändringar för att målen ska kunna uppnås. Även byggsektorn blir berörd och där finns behov av att gå ifrån traditionella metoder. Nuvarande projekt behöver utvärderas för att kunna dra lärdomar till kommande projekt. Kommuniceras inte lärdomar vidare finns risk att misstag återupprepas.  Sankt Kors, ett kommunalt fastighetsbolag med fokus på kontorsverksamhet, är drivande i utvecklingen av stadsdelen Ebbepark i Linköping. Stadsdelen ska vara energisnål med fokus på innovation för att energieffektivisera energianvändningen. Denna studie bidrar till att, genom utvärdering av energisystemet i Ebbepark, identifiera framgångsfaktorer och fallgropar som kan beaktas vid kommande utformning av energisystem i nya stadsdelar. Utvärdering har gjorts i förhållande till funktion, miljömässig hållbarhet och socioteknisk utformning. Studiens kartläggning av energisystemet och undersökning av dess framväxt visat att det finns flertalet såväl tekniska som sociala aspekter som påverkar utformningen av energisystem. Det är därför av hög relevans att applicera ett sociotekniskt perspektiv.  Kartläggning av Ebbeparks energisystem visade att det tekniska systemet inkluderar flöden för att tillgodose byggnadens energibehov vilka i fallet är fjärrvärme, fjärrkyla, el från kraftnätet, el från solceller samt värme och kyla från geolager. Det sociala systemet inkluderar bland annat projektledning, beslutsfattare, driftpersonal och användare. Med andra ord både de som utvecklar systemet liksom de som i slutändan brukar det. Sociala systemet inkluderar genom dessa grupper också kommunikation, dokumentation och icke-tekniska artefakter.  Utvärdering av energisystemet och dess framväxt visar på flera fallspecifika faktorer som bidrar till att uppnå funktion och miljömässig hållbarhet, men att systemets utformning och därmed användning kan vara suboptimerat och därmed till viss del inte uppfylla socioteknisk utformning. Främst konstateras fallspecifika fallgropar gälla driftöverlämning och infasning för systemet vilka varit korta i förhållande till systemets komplexitet och omfattning. Vidare konstateras problem kring hur kunskap integreras i verksamheten, resursåtgång vid framtagande av dokument samt relevans av dokument också bli fallgropar. Fallspecifika framgångsfaktorer rör främst de tekniska komponenterna där komponenterna kan ses som framgångsfaktorer i sig men där kombinationen och helheten bidrar till att både minskad klimatpåverkan, flexibilitet, energieffektivisering och energiprestandamål uppnås.  Flera av de framgångsfaktorer och fallgropar som identifierats för Ebbepark anses inte vara generaliserbara eftersom varje stadsdel har sina unika förutsättningar. De framgångsfaktorer som identifierats kan konstateras främst röra den tekniska delen av energisystemet medan fallgroparna rör den sociala delen. Det tycks generellt finnas ett större fokus på optimering av det tekniska systemet än det sociotekniska.