EKOLOGISKA BANANER MEN INGA GRÖNA INVESTERINGAR : Varför klimatmedvetna unga vuxna inte använder gröna investeringar som ett verktyg för att minska sin klimatpåverkan

Sammanfattning: Sammanfattning Många unga vuxna ser sig själva som klimatmedvetna och gör aktiva val i sitt liv för att minska sina klimatavtryck. I och med den ökade klimatmedvetenheten har utbudet av gröna investeringar ökat, men trots detta så finns det klimatmedvetna unga vuxna som inte väljer att placera sina investeringar i dessa gröna valmöjligheter. Denna uppsats har undersökt vilka faktorer som bidrar till att klimatmedvetna unga vuxna inte investerar i klimatsmarta eller gröna investeringar. Studien ämnar bidra till att öka förståelsen för vad som ligger bakom detta, med utgångspunkt att de som vill göra gott för klimatet investerat i linje med dessa attityder. Köbeslutsprocessen och Attityd beteendegaps-modellen är det teoretiska ramverk som används i denna undersökning. Köbeslutsprocessen är en modell som beskriver de steg en konsument går igenom innan ett köpbeslut, och Attityd beteendegaps-modellen är en modell som behandlar det “gap” som uppstår mellan attityd och beteende när en person har åsikter eller attityder om en fråga men dennes beteende inte reflekterar denna attityd. Studien är av kvalitativ karaktär och genomförts deduktivt. Metoden för datainsamling har varit semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade på fyra primära faktorer som bidrartill att klimatmedvetna unga inte investerar i gröna investeringar. Den första faktorn är Bristande kunskap om gröna investeringar samt bristande kunskap om hur man ska gå tillväga för att se vilken klimatpåverkan olika investeringar har. Den andra faktorn är Bristfällig information om gröna investeringar, detta är kopplat till den första faktorn, och innebär att respondenterna inte får tillräcklig information att basera sina val på då de saknar kunskap om hur de kan undersöka sina investeringar. Den tredje faktorn är Bristande intresse för investeringar, där respondenterna inte tar sig tiden att se över klimatpåverkan av sina investeringar, trots att de undersöker klimatpåverkan i andra val de gör. Den fjärde och sista faktorn är Personlig uppoffring, respondenterna bestämmer vilka klimatsmarta val de ska göra baserat på hur stor personlig uppoffring de tror att det innebär, kopplat till bristen på kunskap så utgår de i regel ifrån att gröna investeringar är mindre lukrativa och väljer därför bort dem då den personliga uppoffringen upplevs för stor om avkastningen blivit mindre. Dessa faktorer resulterar i att Köpbeslutsprocessen inte blir rättvis då respondenterna inte söker tillräcklig information om gröna investeringar och jämförandet av olika investeringar inte baseras på rättvis information.