Framtidstro i förorten; En studie om hur ungdomars levnadsförhållanden påverkar deras sätt att tänka om framtiden

Sammanfattning: Vårt syfte med studien är att ta reda på hur ungdomar, 16-20 år, i Lärjedalen ser på sin framtid med fokus på arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan påverka deras sätt att tänka kring detta. Vidare är våra frågeställningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrån deras familjeförhållanden, klass och etnicitet? 2) Hur tänker ungdomarna kring sin framtid vad gäller arbetsliv? 3) På vilket sätt samverkar ungdomarnas familjeförhållanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation påverka deras tankar om framtiden? Vi har i vår studie använt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och två tjejer, alla med annan etnisk bakgrund än svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhållanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrån systemteori, Bourdieus klasstänkande och strukturell diskriminering. Vidare har vi tittat på materialet utifrån ett intersektionellt perspektiv både inom de olika temana samt hur dessa samverkar. Till sist har vi analyserat hur ungdomarnas nuvarande situation kan tänkas påverka deras tankar om framtiden. De ungdomar vi har intervjuat har alla liknande familjeförhållanden, något som har betydelse för ungdomarnas ekonomiska, sociala och kulturella kapital. Vi har sett i vår studie att de kapital som ungdomarna har är sådana som inte är högt värderade av samhället. Detta kan i sin tur leda till lägre symboliskt kapital i form av status och maktförlust, vilket ökar risken att utsättas för olika former av diskriminering. De flesta av ungdomarna tar stort ansvar hemma, ofta på grund av att de är det äldsta hemmaboende syskonet men också ibland på grund av att fadern, av olika anledningar, inte längre bor tillsammans med familjen. Detta är något som kan leda till en rollkonflikt hos ungdomen som nu måste balansera mellan två stora och viktiga roller i familjen. Ungdomarna har troligtvis blivit utsatta för både strukturell, institutionell och individuell diskriminering på grund av vilken etnisk bakgrund de har, men vi tänker oss att även klasstillhörighet är något som spelar in när det gäller på vilket/vilka sätt man diskrimineras samt i vilken utsträckning € När det gäller hur ungdomarna tänker om sin framtid så har vi funnit att mycket i deras nuvarande situation påverkar detta i stor utsträckning både när det gäller familjeförhållanden, klassbakgrund och etnicitet. Det som alla ungdomar beskriver är de att de vill ha ett ”normalt” liv med en lagom stor inkomst som räcker till att försörja familjen utan något överflöd av pengar. Vilket vi vidare tänker kan bero på att de själva i många fall är uppvuxna med knappa ekonomiska förhållanden med föräldrar som antingen studerar eller är arbetslösa med a-kassa eller försörjningsstöd.