Urea för kontroll av hästens små blodmaskar : effekter på kläckning och larvutveckling

Sammanfattning: Små blodmaskar, cyathostominer, är en grupp av endoparasiter som förekommer hos så gott som alla hästar. Vanligtvis orsakar detta inte några symptom, men i vissa fall kan det leda till kolik, avmagring, och diarréer, ibland med dödlig utgång. Blodmaskar har en direkt livscykel, där äggen kommer ut på betet i träcken. Där kläcks de och utvecklas till L3-larver, som hästen sedan får i sig när den betar. Kontrollen av blodmaskar har hittills främst byggt på administration av avmaskningsmedel, vilket resulterat i att resistens mot flera avmaskningsmedel påvisats. Därför undersöks nu metoder för att angripa de frilevande stadierna. Ett fåtal tidigare studier har visat att urea verkar hämmande på kläckning och utveckling av bl.a. Trichostrongylus colubriformis hos får och nematoder hos häst, samt minskad rörlighet hos L3-larver av Haemonchus contortus. I detta arbete undersöks effekten av urea på kläckning och larvodling av små blodmaskar. I försök A undersöktes ureas effekt på kläckning, genom att en lösning av framrenade strongylidägg blandades med urealösning till koncentrationer av 0 %, 6 %, 12 % respektive 18 % urea och inkuberades i 25 °C i två dygn, innan antalet larver och okläckta ägg i respektive brunn räknades. Resultatet visar att andelen kläckta ägg minskade med ökande ureakoncentrationer. I kontrollerna kläcktes i medeltal 76,5 % av äggen, att jämföra med 36,1 %, 24,8 % respektive 0,6 % kläckning i 6 %, 12 % respektive 18 % urealösningar. I försök B undersöktes ureas effekt på larvodling. 50 g träck blandades med 10 g vermikulit och 50 ml vätska bestående av kranvatten blandat med urea till koncentrationer på 0 %, 6 %, 12 % respektive 18 %. Efter 12–14 dagars inkubation skördades och räknades de L3-larver som vandrat ut på fatet. Inga L3-larver vandrade ut på fatet vid skörd från odlingarna som var exponerade för urea, att jämföra med i medeltal 81 789 L3-larver per odling i kontrollerna. Dessa resultat ligger i linje med vad som tidigare påvisats. Urea hämmar kläckning av ägg samt utveckling till larvstadie 3 in vitro. Försöken utfördes dock med direkt exponering för urea under konstant temperatur (25 °C respektive rumstemperatur) och i begränsat luftutrymme. Det skiljer sig därmed väsentligt från förhållanden i fält, där ägg och tidiga larvstadier ligger skyddade inuti träckhögar, och väder och vind kan interferera med ureabehandlingen. Alltför höga doser urea kan inte heller användas på betet av miljöskäl.