Den svenska officeren - en krigare eller tjänsteman i uniform?

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att studera svenska officerares inställning till den militära professionen mot bakgrund av derasuppfattningar om den pågående förändringen av Försvarsmakten. Målsättningen är att undersöka om deras inställning tillprofessionen, i relation till den nuvarande situationen i det svenska försvaret, ligger i linje med vad de anser skall utgöraFörsvarsmaktens kärnverksamhet, roll och uppgift.Inledningsvis introduceras Bengt Abrahamssons teorier rörande militär professionalisering och Samuel P. Huntingtons samtMorris Janowitz synsätt på den militära professionen såsom radikalt respektive pragmatiskt varande. Huvuddelen av detempiriska materialet utgörs av intervjuer av officerare med anknytning till förbandsutbildning vid samtliga vapenslag. Denvetenskapliga metoden har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska traditionen. Uppsatsen syfte är inte att beskriva heladen svenska officerskårens uppfattning i frågan utan är mer en explorativ ansats i syfte att få idéer och kunskap om vilken synsom råder bland officerare avseende; synen på professionens syfte och huvuduppgift, vad det innebär att vara officer och vadde anser vara viktiga frågor för försvarets framtida professionalitet och legitimitet.De enskilda resultatslutsatser som dras är att de intervjuade officerarnas inställning till professionen inte är i harmoni med hurde uppfattar och tolkar den pågående förändringen av Försvarsmakten. I många avseenden återfinns indikationer som pekarmot ett missnöje och misstänksamhet mot det framtida insatsförsvaret och inriktningen mot ett nätverksbaserat försvar. Encentral del i officerens bristande tilltro till den pågående förändringen är starkt sammankopplad med avsaknaden av en klaroch tydlig målbild för försvaret, vilket i många avseenden genomsyrat hela undersökningen. Det framkommer också enbristande tillit till försvarsledningen sätt att utöva ledning vilket de intervjuade officerarna anser ha transformerat stora delarav organisationen till ett tjänstemannavälde. Den nuvarande teknikutvecklingen i försvaret möter motstånd i leden ochintervjuade officerare anser att det är nödvändigt att få till en omavvägning av materielanslag till förmån för återkommandekvalificerade och realistiska förbandsövningar. Undersökningen visar på att intervjuade officerare i dagsläget inte anser sigkunna upprätthålla förmåga att leda förband i väpnad strid och att försvaret under de senaste fem åren inte har kunnattillgodose tillräckliga förutsättningar för att motverka en sådan utveckling. I takt med den förändrade omvärldssituationen ochSveriges ökade politiska ambitioner på den internationella arenan framkommer det dock vissa tendenser till samsyn avseendeprofessionens framtida roll och uppgift. Den tidigare traditionellt starka anknytningen till nationens gränser börjar gradvis attförskjutas mot den internationella arenan. Ett nytt synsätt på den militära professionen framträder allt tydligare ur skuggan avdet forna invasionsförsvaret – modern radikalism. Kanske som ett resultat av möjligheterna att återigen lyfta framprofessionen i rampljuset i avsaknad av det kalla krigets argument för en välutbildad, välutrustad och välorganiseradFörsvarsmakt.