Hungerkravallerna i Värmland : En fallstudie av Karlstad och Hagfors

Sammanfattning: Hungerkravallerna i Värmland 1917 undersöks i denna fallstudie, det är två orter som står som exempel för Värmland: Karlstad och Hagfors. Enligt tidigare forskning finns det en rad omständigheter som varit orsaker till demonstrationer och kravaller under 1917–18. Dessa omständigheter beror på en rad händelser och skeenden av både nationell som internationell karaktär. I denna fallstudie undersöks en handfull faktorer som är knutna till Värmland. En av dessa faktorer är den svenska kronans neutralitet med tyskvänlig prägel, denna germanofila inställningen från den svenska styrande hegemonin påverkar den svenska handeln vilket blir uttalat tysklutande i sina exporter och importer. Dessa exporter innefattar inte endast de skogs-och järnindustri varor Sverige haft för vana att exportera utan även livsmedel exporterades i stor utsträckning till Tyskland. Livsmedelsexporten gjorde att ska gulaschbaroner och jobbare kunde tjäna stora pengar på handeln med livsmedel vilket drabbade den svenska arbetarklassen med försämringar i levnadsvillkoren och större klassklyftor i det svenska samhället, klassklyftorna kommenteras i NWT under 1917. Tyskvänligheten fick även konsekvenser på handelsavtal med ententen vilket skadade svensk import av livsmedel under 1917. Livsmedelsbristen som följde i importproblematiktens spår skadade Värmland tydligt vilket i denna undersökning framhålls av både fackföreningsmaterialet och nyhetsmaterialet. Importmöjligheterna försvårades ytterligare då det tyska ubåtskriget ökade i omfattning under 1916 vilket medförde striktare kontroll av handeln från ententens sida, även detta påverkade svensk import negativt. Ubåtskriget rapporterades om i värmländska tidningar i stor omfattning. Under 1917 inträffar den ryska revolutionen, detta påverkar den svenska arbetarklassen genom att vara ett inspirerande exempel för framförallt den radikala delen av arbetarrörelsen. Arbetarrörelsen genomgår även under 1917 en splittring mellan en reformistisk del och en revolutionär del vilket återges både i NWT och i fackföreningsmaterialet från Hagfors. Den stora underliggande frågan som är själva kärnfrågan i varför hungerkravallerna sker just nu är klasskampen för rösträtt. Rösträttsfrågan blir den enande punkt där både liberala och socialistiska kampen möts för att utmana den borgerliga hegemonin.