Effekten av emotionsinduktion och emotionsreglering på arbetsminnesprestation

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete; Örebro universitet/Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Sammanfattning: Hur väl människor presterar kognitivt i olika situationer påverkas av känslor och hur dessa känslor hanteras, men på vilket sätt känslorna påverkar är inte helt givet. Föreliggande studie syftade till att undersöka effekten av emotionsinduktion och emotionsreglering på arbetsminnesprestation. Experimentet genomfördes av 32 deltagare. Positiva och negativa känslor inducerades med hjälp av emotionella bilder, arbetsminnesprestation testades genom andel korrekta responser samt reaktionstid (recent-probes item-recognition task) och slutligen undersöktes emotionsregleringsstrategierna omtolkande och undertryckande utifrån Emotion regulation questionnaire (ERQ; Gross & John, 2003 ). Resultaten visade att negativa känslor orsakade sämre arbetsminnesprestation, men förhållandet verkar se olika ut beroende på svårighetsgraden av arbetsminnesuppgift. Det fanns ingen signifikant effekt av positiva känslor på arbetsniinnesprestation. Resultatet visade även att ju högre habituell användning av emotionsregleringsstrategin undertryckande deltagarna rapporterade, desto sämre arbetsminnesprestation efter emotionsinducering för vissa stimuli. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att känslotillstånd påverkar arbetsminne, vilket ligger i linje med tidigare forskning. Studien bidrar även med ny kunskap kring sambandet mellan emotionsreglering och arbetsminnesprestation efter emotionsinducering. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)