Sysselsättningsgapet i Västra Götalandsregionen

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik

Sammanfattning: Sveriges höga välfärd baseras på att en stor andel av befolkningen förvärvsarbetar. För att bibehålla den höga välfärden även i framtiden behöver sysselsättningen ligga på samma nivå som idag. Eftersom en större del av arbetskraften i framtiden kommer bestå av personer födda utomlands är det intressant att studera hur skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikesfödda, sysselsättningsgapet, ser ut. Denna skillnad är med europeiska mått stor i Sverige. Syftet med arbetet är att undersöka förhållandet mellan inrikesföddas sysselsättningsgrad och sysselsättningsgapet och därutöver undersöka vilka kommunspecifika egenskaper inom Västra Götalandsregionen som leder till en skillnad i sysselsättningsgap mellan kommunerna och över tid. I arbetet görs en multipel linjär regression baserad på paneldata eftersom detta är ett effektivt sätt att mäta förändringar både inom och mellan kommunerna samt förändringar över tid. Arbetets resultat visar att andelen utrikesfödda med lång vistelsetid i Sverige inom kommunerna har en signifikant effekt på sysselsättningsgapet. Även kommunernas boendesegregationsindex och nivå av invandrartäthet visar på entydiga effekter på sysselsättningsgapet. För frågan huruvida sysselsättningsgraden för inrikesfödda påverkar sysselsättningsgapet är resultaten motstridiga. De motstridiga resultaten kan delvis tänkas bero på att arbetet inte har kunnat mäta det sociala kapitalet samt olika former av diskriminering som påverkar sysselsättningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)