Att tala under kaos. En retorisk analys av myndigheters kriskommunikation under skogsbranden i Västmanland 2014 och attentatet på Drottninggatan 2017

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks hur fem myndigheter kommunicerade under två olika kriser; skogsbranden i Västmanland 2014 respektive attentatet på Drottninggatan 2017. Syftet var att undersöka de berörda myndigheternas kriskommunikation och deras användande av de retoriska appellformerna ethos, logos och pathos utåt mot samhället under respektive kriser och jämföra dem med varandra. När en kris inträffar fungerar myndigheter som viktiga krisaktörer och de har ett ansvar att nå ut med snabb information till allmänheten. Men hur exakt utformar sig detta i praktiken?Varje krissituation är en retorisk situation eftersom situationen kräver ett kommunikativt agerande för att informera, övertyga, eventuellt trösta och ena de inblandade och drabbade. Det gäller för myndigheter att retoriskt finna medel och att skapa kunskap för att kunna bemästra krissituationens krav. Den här uppsatsen undersöker hur myndigheterna gestaltar detta genom presskonferenser och intervjuer.Resultatet visar att myndigheterna i hög grad anpassar deras retoriska strategier efter den kommunikativa situationen. Myndigheterna använder ethos, logos och pathos i olika omfattning och det finns mer likheter än skillnader i myndigheternas sätt att hantera kriskommunikationen. En slutsats som dras av resultatet är att det inom myndigheten alltid bör finnas en beredskap och att alltid öva på hur de ska gå tillväga för att kommunicera vid en krishändelse. Efter krisen måste myndigheten utvärdera och analysera hur krisen hanterades och ta lärdom av detta. Med de nya lärdomarna är myndigheten ännu bättre rustad för att kommunikativt hantera de kriser som kan tänkas uppkomma i framtiden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)