”Trivs man inte med sina arbetskamrater så trivs man inte på sitt arbete heller” : En socialpsykologisk studie om sociala bands beskaffenhet och dess betydelse för emotionell energi & motivation på en arbetsplats.

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Sektionen för hälsa och samhälle (HOS); Högskolan i Halmstad/Sektionen för hälsa och samhälle (HOS)

Sammanfattning:

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier – Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J. Scheff´s teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsritualer med fokus på emotionell energi och slutligen David McClellands motivationsteori med fokus på samhörighets- och prestationsbehovet.

Resultatet av denna studie visar att de sociala bandens beskaffenhet ser olika ut beroende på huruvida kollegorna arbetar i nära anslutning med varandra eller ej. Enligt studien underlättar det att skapa säkra sociala band om anställda i samma arbetsgrupp arbetar i nära anslutning till varandra, eller åtminstone träffas oftare under arbetsveckan. De sociala bandens beskaffenhet visade sig påverka emotionell energi på så sätt att det tack vare de säkra sociala banden ingick i konstellationer som bidrog till emotionell energi, vilket även ledde till att motivationen ökade för merparten av respondenterna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)