Kommersialisering inom barn- och ungdomsidrott : En kartläggning av utbud och inställningar

Detta är en Master-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syfte med studien är att kartlägga förekomsten av kommersiella aktörer inom barn- och ungdomsidrotten i Sverige, och att analysera vilken verksamhet som erbjuds (inriktningar) för vem (målgrupper). Syfte är även att undersöka vilken inställning representanter för några specialidrottsförbund har till de kommersiella aktörerna. De centrala frågeställningarna är: Vilket utbud av kommersiella aktörer finns idag inom den organiserade barn- och ungdomsidrotten? Vad anser specialidrottsförbunden om dem? Föreligger det någon skillnad i utbudet mellan idrotterna och har utbudet förändrats över tid? Metod: Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Insamling av data gjordes genom kartläggning av kommersiella aktörer inom idrotterna basket, danssport, fotboll, gymnastik, innebandy, ishockey, ridsport och tennis med hjälp av internetsökningar. Kartläggningen kategoriserades och redovisades enligt L-M Engströms logiker med huvudprinciperna prestation, träning och upplevelse för att tydliggöra inriktningar och målgrupper. För att undersöka specialidrottsförbundens inställning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultat: Antalet nyregistrerade kommersiella aktörer har ökat sedan mitten av 1990-talet. Störst ökning skedde mellan 2011 och 2015 då drygt 60 nya kommersiella aktörer registrerades, vilket är en ökning med 154 procent jämfört perioden 2006-2010. Inom alla de studerade idrotterna finns kommersiella aktörer som ett komplement för de som vill träna mer utanför ordinarie föreningsverksamhet medan det inom idrotterna danssport, gymnastik, ridsport och tennis går att förlägga all träning hos kommersiella aktörer. Kommersiella aktörer erbjuder sällan tävlingsverksamhet, men genom samarbeten med ideella föreningar finns ändå möjlighet att tävla. Företrädare för specialidrottsförbunden uttrycker viss oro eftersom de inte kan påverka de kommersiella aktörerna. Oron grundar sig i att de anser att kommersiella aktörer saknar tillräcklig kunskap för att bedriva barn- och ungdomsidrott. Förbunden menar också att kommersiella aktörer kan göra idrotten mindre tillgänglig eftersom speciella målgrupper eller ökade kostnader riskerar att utesluta grupper i samhället. Slutsats: Kommersiella aktörer inom barn- och ungdomsidrott har främst ett utbud som ger ökade träningsmöjligheter. Fri konkurrens gör att idrottsrörelsen inte kan påverka de kommersiella aktörerna vars verksamhet både konkurrerar och kompletterar föreningarnas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)