Ljudupplevelser : en vidgad förståelse för urbana ljud som kvalitet

Detta är en Master-uppsats från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Ljud spelar en viktig roll för den totala upplevelsen av en plats. I och med det helhetsperspektiv vi som landskapsarkitekter anlägger på upplevelsen av levnadsmiljön, spelar ljudet således en viktig roll. Efter att länge ha varit eftersatt, har ljud sakta börjat få mer fokus inom landskapsarkitektur. Vi upplever dock att det finns en tydlig hierarki mellan olika grupper av ljud, där så kallade mekaniska ljud genererade av exempelvis industrier och trafik ofta klassas som ensidigt negativa medan naturliga och mänskliga ljud i större utsträckning kategoriseras som positiva. Dessa hierarkier hämmar möjligheten att definiera och uppmärksamma kvaliteter i alla typer av ljud, vilket är synd eftersom upplevelsen av ljud är kontextbunden och inte bara beror på ljudet i sig. Syftet med uppsatsen är därför att med en praktisk utgångspunkt explorativt undersöka och redogöra för olika aspekter av upplevelsen av urbana ljud, samt att öka förståelsen för hur sådana ljud kan utgöra en kvalitet för landskapsarkitekter att beakta i stadsplanering. Med ett öppet sinne och utan en hierarkisk syn på olika typer eller kategorier av ljud använder vi i uppsatsen arkitekten och geografen Pascal Amphouxs teorier. Hans offensiva metoder går bland annat ut på anlägga ett kvalitativt synsätt på ljud, medan hans kreativa metoder handlar mer om vilka metoder som används för att arbeta med ljud. Som landskapsarkitekter arbetar vi parallellt med kunskapsintag och nya metoder, samtidigt som vi ständigt hämtar inspiration ur våra egna upplevelser, minnen, erfarenheter och preferenser för olika miljöer. I och med detta och att vi i uppsatsen använt oss av praktiska metoder för kunskapsinhämtning har metoden autoetnografi fungerat som en arena där vi kunnat engagera oss kroppsligen med urbana ljud i vårt utforskande De två övergripande ambitionerna med uppsatsen har varit att utforska hur vi på olika sätt upplever urbana ljud och att göra egna tillägg av ljud i ett ljudlandskap. I arbetet med hur urbana ljud upplevs, har de praktiska metoderna ljudpromenad och lyssningsövning använts, där vi promenerat genom Malmö och lyssnat på urbana ljud. Vi förde fältanteckningar och kopplade dessa till annan forskning som bearbetades till reflektioner. Bland annat visade det sig att kontextuella omständigheter som rumslighet, samspel med andra sinnen, tid, samt mer immateriella aspekter som förväntningar, minnen, konnotationer och tillfälligheter är viktiga aspekter för om vi upplever ljud som önskade eller oönskade. Vi dokumenterade också ett antal ljudmässiga kvaliteter som tillsammans med de kontextuella aspekterna utgör ett antal teman, vilka vi strukturerat reflektionerna kring. Utforskandet av urbana ljudlandskap togs ett steg längre genom egna tillägg av ljud. Förvärvad kunskap från praktiska moment och litteratur användes för att på olika sätt tillföra ljud med högtalare. Dessa interventioner hade som mål att skapa en förändring av helhetsupplevelsen av platsen genom en ljudmässig förändring för att fånga förbipasserandes uppmärksamhet och i förlängningen även förändra hur gemene man lyssnar på och förhåller sig till urbana ljud. Vårt arbete visar att det finns möjlighet att ta sig an, förändra och skapa mer varierade ljudlandskap i redan befintliga urbana rum med hjälp av tillagda ljud, utan att nödvändigtvis gestalta om med fysiska element. Vi hoppas att de synsätt vi utarbetat i uppsatsen ska bidra till att bredda diskussionerna kring urbana ljud, både hos gemene man och inom landskapsarkitektyrket. Vår förhoppning med detta är att skapa en nyanserad bild av urbana ljudlandskap som sträcker sig bortom dikotomin önskat och oönskat ljud, och leda till ännu fler kvalitativa ljudupplevelser

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)