Vem drar nytta av arbetet? - En skatterättslig studie kring införandet av ett ekonomiskt arbetsgivarsynsätt i Sverige vid tillämpning av 183-dagarsregeln

Sammanfattning: Sverige tillämpar ett formellt arbetsgivarsynsätt avseende 183-dagarsregeln. Bestämmelsen återfinns i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK. Där stadgas att utomlands bosatta personers ersättning ska undantas från beskattning om särskilda rekvisit är uppfyllda. Personen ska vistas färre än 183 dagar i Sverige och ersättningen betalas ut från en utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige. Bestämmelsen i SINK är baserad på 183-dagarsregln i OECD:s modellavtal. Regleringen infördes i modellavtalet i syfte att undvika att ersättning för kortare arbete utanför hemviststaten beskattas i arbetslandet när arbetsgivaren inte är skattskyldig där. Modellavtalet tillåter två tolkningar av begreppet arbetsgivare, ett formellt och ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp. I kommentarerna till modellavtalet framgår att det är upp till nationell lagstiftning att fastställa definitionen av begreppet arbetsgivare. Genom att Sverige tillämpar ett formellt arbetsgivarsynsätt vid tillämpning av 183-dagarsregeln frånsäger sig Sverige rätten att beskatta arbetstagare som tillfälligt arbetar i Sverige. Det formella anställningsförhållandet är avgörande vid bedömningen av vem som är att se som arbetsgivare då. Ett skatteavtal kan inte utvidga nationell rätt, vilket får effekt då Sverige inte heller genom skatteavtal kan beskatta begränsat skattskyldiga som tillfälligt arbetar i Sverige. Ett förändrat arbetsgivarsynsätt medför förändringar vid tillämpning av 183-dagarsregeln i SINK. Med ett ekonomiskt arbetsgivarsynsätt är nyttan av avgörande betydelse för att fastställa den ekonomiska arbetsgivaren, jämfört med det formella arbetsgivarsynsättet där anställningsförhållandet har en avgörande betydelse. Anses den svenska arbetsgivaren vara ekonomisk arbetsgivare enligt 183-dagarsregeln vid gränsöverskridande arbete ska beskattning av arbetstagaren ske i Sverige enligt intern rätt, om ett förändrat synsätt införs. Ett ekonomiskt arbetsgivarsynsätt bidrar till att både källstaten och hemviststaten kan ha internrättsliga beskattningsanspråk på ersättningen. Dubbla beskattningsanspråk får lösas med hjälp av skatteavtal, i syfte att undvika att personen beskattas både i sin hemviststat och källstat. Ett förändrat arbetsgivarsynsätt innebär en stor förändring för arbetstagares beskattning. För att uppnå en konkurrensneutral beskattning mellan inhemsk och inhyrd arbetskraft i Sverige, vilket det förändrade synsättet till stor del syftar till, krävs ytterligare utredning av förslaget innan ett ekonomiskt arbetsgivarsynsätt införs i svensk rätt.