Konnektion bortom satsen

Sammanfattning: Med konnektion avses de upprättade sambanden mellan en texts propositioner. Propositioner är yttranden som säger något om världen (jfr. Allwood, Andersson & Dahl 1977:20). Propositioner likställs ofta med satser, varför begreppet konnektion normalt avser satskonnektion. Men ett yttrande kan också bestå i en propositionsmängd, en sammansättning av enkla propositioner som utgår från samma tanke om världen (jfr. Lyngfelt 1996b). Den studie som presenteras här behandlar konnektion bortom satsnivån. Uppsatsens huvudsyfte var att undersöka hur konnektion upprättar samband mellan större textenheter än satsen och meningen. En studie av den pragmatiska funktionen hos konnektion samt av samspelet mellan konnektion och referensbindning var uppsatsens delsyften. Det undersökta materialet utgörs av examensarbeten skrivna på Göteborgs Universitets lärarprogram. Dessa uppsatser är skrivna på C-nivå, vilket innebär att de har en vetenskaplig ansats. Den vetenskapliga ansatsen kan antas påverka vilka typer av konnektion som återfinns i texten. Genom att välja texter där min förförståelse är hög, minskar jag risken för en tolkning som divergerar från skribentens syfte med texten. Metoden för undersökningen är en kvalitativ textanalys. Textens propositionsmängder avgränsas sinsemellan med hjälp av referensbindningen mellan textens konstituenter. I analysarbetet används kärnmeningen (jfr. Jarrick & Josephson 1988: kap.5) för att sammanfatta respektive propositionsmängd i en enkel proposition. Undersökningen ger få belägg för konnektion. Analysen visar att konnektion dels upprättas mellan propositionsmängder, dels mellan propositionsmängder och enkla propositioner. Propositionsmängderna kan vara av olika omfattning och antingen vara yttextligt samlade eller spridda. Typerna av samband är alla logiskt sett additiva, dvs. att de relaterade leden är samtidigt giltiga. Konnektion uppvisar en pragmatisk funktion som vägledningsmarkör. Denna funktion kan tänkas vara viktig på ett kognitivt plan, då den erbjuder en hjälp för läsaren att förstå koherensen utan att behöva stanna och gå tillbaka i texten. Studiens resultat kan på grund av dess omfattning inte sägas vara generaliserbara, dock kan resultaten utgöra en ingång för vidare forskning i ämnet.