Samordningens betydelse för vård av patienter i hemmet : En kvalitativ studie av distriktssköterskors erfarenheter

Detta är en Magister-uppsats från Institutionen för vård och natur

Sammanfattning: Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar. Resultatet visade att för att kunna ge en god och säker omvårdnad till patienterna behöver distriktssköterskornas samordning av vården fungera. Beroende på hur samordningen sker mellan olika vårdaktörer, påverkas distriktssköterskornas omvårdnad runt patienten i både positiv och negativ bemärkelse. Studien visar att det behövs förståelse ute i vårdverksamheterna för vikten av en fungerande samordning mellan olika vårdaktörer och dess påverkan på distriktssköterskornas vård av patienter i hemmet. När samordningen inte fungerar drabbar det patienternas omvårdnad, men även distriktssköterskornas arbetssituation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)