Svinnet som försvann - en fallstudie av CSR på ICA Malmborgs Tuna

Sammanfattning: Syftet med examensarbetet är att beskriva och analysera hur ICA Tuna i Lund aktivt arbetar med att reducera matsvinn genom projektet Resurskocken. Genom en fallstudie av Resurskocken vill vi visa hur denna livsmedelsbutik på ett konkret sätt realiserar företagsansvar, CSR, och förenar det med lönsamhet. Ytterligare syftar detta examensarbete till att inspirera och stimulera branschens ansvarstagande. METOD: En fallstudie utifrån en induktiv ansats. Fallstudien har en enfallsdesign som har baserats på semistrukturerade intervjuer samt tryckta källor. TEORETISKA PERSPEKTIV :Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorier kring CSR, intressentmodellen och Porters värdekedja EMPIRI: Empirin har sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner från ICA Tuna SLUTSATSER: ICA Tuna väljer att åsidosätta den ekonomiska aspekten för vissa varor. Det är inte ekonomiskt lönsamt sett till den enskilda varan men speglar ett strategiskt ställningstagande. Varor som däremot publiceras i Veckobladet, oavsett om dem stödjer ICA Tunas ställningstagande eller inte, är av sådan vikt för lönsamheten att vi kan dra slutsatsen att det ekonomiska perspektivet är fundamentalt. Det primära är att tillhandahålla de varor kunderna efterfrågar. Slutsatsen är att kunderna har en framstående roll, och deras preferenser är viktiga för lönsamheten och butikens långsiktiga verksamhet. ICA Tuna har skapat sig långsiktiga fördelar på det sätt att den operationella effektiviteten ökar genom kontroll av lagersaldo, bättre inköpsrutiner, färre leverantörer, samt en ökad medvetenhet kring matsvinn. Resurskocken skapar en fördelaktig strategisk positionering genom i) att erbjuda hemlagad färsk mat, ii) ta till vara på kundernas behov att snabbt kunna få god billig mat, iii) Resurskocken attraherar nya kunder till butiken. Sett till ICAs värdekedja bidrar aktiviteten Resurskocken med att minska svinn, omvandla kostnader till intäkter, minska sopor, erbjuda en utökad tjänst, generera merförsäljning, samt skapa legitimitet åt ICA Tuna. Det proaktiva arbetet med matsvinn; såsom att personalen förbättrat sina inköpsprocesser, att personalen samt kunderna blivit mer medvetna samt att soporna minskat, skulle alla vara fullt möjliga även utan Resurskocken, då det handlar om att ändra tankesätt och rutiner hos personal. Det reaktiva arbetet som Resurskocken utför genom att tillaga mat av det potentiella svinnet är däremot det som gör projektet så speciellt. För även om de andra åtgärderna skulle utföras på bästa möjliga sätt vore det inte möjligt att helt eliminera svinnet. Av den anledningen kan vi dra slutsatsen att ICA Tuna har tagit sig an CSR både på ett proaktivt och reaktivt sätt genom att integrera arbetet i den övergripande strategin. Resurskocken skapar således det extra mervärdet. En slutsats utanför den teoretiska referensramen är att den mänskliga faktorn är ytterst relevant för framgången med Resurskocken. Den gemensamma viljan att minimera svinnet och arbeta för en hållbar verksamhet är något som byggts upp genom att projektledaren Anna Billing lyckats få med sig personalen. De enskilda medarbetarna påverkar varandra och tar därutöver ansvar för sina respektive arbetsområden. Resurskockens framgång bygger således till stor del på att personalen tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål, som Anna Billing drivit fram.