Logistikens roll i industrialiserat byggande : en fallstudie av

Sammanfattning: Krav på lägre produktionskostnader, kortare byggtider, felfria produkter och längre garantitider är ständigt aktuella i byggbranschen. Blickarna har de senaste åren vänts mot den traditionella industrin och möjligheterna att dra lärdomar från denna. Begreppet industrialiserat byggande har fötts och definieras i denna undersökning som förtillverkning av byggelement och komponenter i fabrik för vidare montering på byggarbetsplatsen. Det ses att detta sätt att bygga skulle kunna vara ett sätt att svara till de krav som ställs och i detta examensarbete undersöks hur logistik kan vara ett medel i att svara till dessa krav; hur logistik kan möjliggöra industrialiserat byggande. En fallstudie görs av ett företag som i denna undersökning benämns ”Trähus”, ett företag vars verksamhet består av industrialiserat byggande i trä och syftet med denna undersökning är att utreda hur, ur ett logistiskt perspektiv, ”Trähus” byggprocess kan effektiviseras. En del i problematiken kring industrialiserat byggande är att nå en balans mellan standardisering och flexibilitet. Standardisering för att uppnå en effektiv process och flexibilitet för att kunna svara till kunds krav. Med standardisering avses ett repetitivt utförande av något som fungerar bra vilket kan innefatta såväl standardiserade produkter som en standardisering på processnivå. Med en utgångspunkt i koordinationsteorier undersöks hur koordination, att hantera beroenden mellan aktiviteter, av material- och informationsflödet kan vara ett sätt att nå en mer standardiserad byggprocess och därigenom nå en sänkt totalkostnad. Ett grundkrav för att kunna koordinera är information; för att strategiskt styra en process måste det vara känt hur processen ser ut, vilka problem som finns, vad konsekvenserna av olika val blir etcetera. Här identifieras i denna undersökning ett problem i att det i stor utsträckning saknas just information vilket ger dåliga förutsättningar för att på ett bra sätt koordinera. Vidare är det just information som i stor utsträckning är problemet även i själva koordinationsarbetet. Bristande koordination ger slöserier i processen, med slöseri avses något som inte tillför något värde. Det kan exempelvis vara väntan eller felaktiga produkter. Genom att identifiera slöserier i processen kan bristande koordination kartläggas och slöserierna uppstår i många fall längre bak i processen och inte där de återfinns. Det konstateras i denna undersökning att bristande koordination i sig ökar kraven på ytterligare koordination då extra arbete som blir nödvändigt vid problem måste koordineras vilket kräver resurser och genererar kostnader. Denna undersökning resulterar i att ett flertal slöserier identifierats och vidare härleds till bristande koordination någonstans i byggprocessen. Förslag på hur koordinationen bör se ut för att reducera eller eliminera dessa slöserier presenteras för ett urval om tre beroenden. De första aktiviteterna i byggprocessen, försäljning, inköp och projektering, är av stor vikt för hur den fortsatta processen ser ut. Detta då alla andra aktiviteter direkt eller indirekt är beroende av försäljning, inköp och projektering. Utifrån detta väljs beroenden kopplade till dessa aktiviteter för vidare analys. Analysen visar att informationsutbytet mellan försäljning, inköp och projektering måste koordineras bättre genom viss standardisering av informationen samt av formerna för utbytet. Att det i dessa inledande aktiviteter i processen råder stor osäkerhet ger att det finns ett behov av möten och att det krävs rutiner kring dessa för att de ska fylla sitt syfte. Analysen visar också på behovet av en förbättrad koordination vad gäller lagermaterial. Här finns möjligeter att i större utsträckning koordinera försörjningen av lagermaterial genom olika regler och rutiner med ett elektroniskt stöd istället för genom personlig kommunikation. En generell slutsats i fallet ”Trähus” är att det är av högsta vikt att få en bättre kontroll på byggprocessen i form av en medvetenhet om vilka konsekvenser olika val får, vilka slöserier som finns, dess omfattning och vad de beror av. Denna typ av information är nödvändig för att nå en bra koordination och för att kontinuerligt kunna förbättra. En högre grad av standardisering av information och informationsutbyte, tydligare regler och rutiner kring möten och lagerstyrning är exempel på åtgärdsförslag som denna undersökning resulterar i och de bidrar till en högre grad av standardisering i byggprocessen då de syftar till att nå ett repetitivt utförande av något som fungerar bra. Ett första steg är alltså att exempelvis ta fram regler och rutiner för lagerstyrningen men sen är ett nödvändigt och kan tyckas självklart steg att följa dessa för att nå standardisering. Kvalitativ och kvantitativ data indikerar att slöserierna kan vara omfattande och ger vidare en ledning i att en förbättrad koordination kan ge ”Trähus” en högre grad av standardisering i byggprocessen och vidare en sänkning av totalkostnaden. En slutsats utifrån detta är att ”Trähus” byggprocess kan effektiviseras genom att applicera de koordinationsverktyg som presenteras i denna undersökning. ”Trähus” är ett byggföretag som ägnar sig åt industrialiserat byggande och genom att visa på hur man ur ett logistiskt perspektiv kan effektivisera ”Trähus” byggprocess har också frågan om hur logistik kan möjliggöra industrialiserat byggande besvarats.