Svensk kod för bolagsstyrning : Stärker Koden fondförvaltares förtroende för svenska aktiemarknadsbolag?

Sammanfattning: De senaste åren har ett flertal bolagsskandaler uppdagats runt om i världen och kritiken mot näringslivet har stundtals varit hård. Föranlett av dylika händelser tillsattes Förtroendekommissionen, ledd av Erik Åsbrink. Dess syfte var att bidra till bättre styrning av svenska bolag och på så sätt kunna återupprätta näringslivets och aktiemarknadens förtroende för de noterade bolagen. Detta ansågs vara en förutsättning för att kunna stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft. Kommissionens arbete utmynnade slutligen i Svensk kod för bolagsstyrning. Vi fann det därför av intresse att utreda huruvida tillämpandet av detta dokument stärker fondbolags förtroende för de svenska aktiemarknadsbolagen. De problemområden uppsatsen fokuserar på är huruvida fondbolagen kan ses som aktiva ägare, hur information om bolagsstyrningsfrågor används, hur negativ massmedial information påverkar ett placeringsbeslut samt ett avslutande frågeområde som behandlar hur koden stärker förtroendet för svenska aktiemarknadsbolag. Ägandet på den svenska aktiemarknaden domineras idag av de institutionella ägarna. Förtroendekommissionen menar att detta kan leda till ett vakuum när det gäller styrningen av de svenska storföretagen, då det föreligger en konflikt mellan att vara en aktiv ägare och att agera i spararnas intresse. God bolagsstyrning är av stor vikt då en stor del av Sveriges invånare direkt eller indirekt är aktieägare och därmed påtagligt berörs av hur de börsnoterade bolagen handhar bolagsstyrningsfrågor. Det finns olika teorier kring vad som skapar förtroende. I denna uppsats presenteras dels den ekonomiska spelteoretiska teorin, dels den teori som ser kulturen som en avgörande faktor. En av de främsta skillnaderna mellan dessa två är att ekonomsynsättet anser att det är möjligt att påverka förtroendet genom ändrade spelregler, såsom förändringar inom lagen eller inom självreglerade områden. Den kulturella teorin menar istället att förtroende är ett kulturellt fenomen som ändrar sig mycket långsamt över tiden och att det är svårt att se hur statsmakten ska kunna utöva inflytande inom godtagbar tid. Data till undersökningen har samlats in genom en enkätstudie. Enkäten har skickats ut till ett urval av fondbolag hämtat från Finansinspektionens företagsregister. Därefter har en kompletterande studie bestående av tre mindre telefonintervjuer genomförts. Resultaten från den empiriska undersökningen har i analysen ställts mot de teorier som finns presenterade i den teoretiska och praktiska referensramen för att se om de kan vederläggas eller bekräftas. Nedan presenteras några av de slutsatser som detta arbete utmynnat i: ? Huruvida fondbolagen är aktiva ägare är främst beroende av dess storlek. Studien har även kunnat konstatera att det föreligger en konflikt mellan att vara en aktiv ägare och ett finansiellt placerande institut. ? Negativ massmedial information är Kodens enda sanktionsmöjlighet. Den beaktas, om än i varierande utsträckning, hos olika fondbolag. ? Respondenterna har överlag en positiv syn på Kodens inverkan på deras förtroende för bolagen som tillämpar bestämmelserna. Självreglering ses som en bra åtgärd för att stärka förtroendet för bolag.