Intellektuellt Kapital - En studie om finansanalytikers, revisorers och bankers uppfattning

Sammanfattning: Frågeställning:   - Vad består intellektuellt kapital av? - Vilka problem och möjligheter finns med extern rapportering av intellektuellt kapital enligt finansanalytiker, revisorer och banker? - Vilken uppfattning har finansanalytiker, revisorer och banker om intellektuellt kapital angående extern rapportering av intellektuellt kapital? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intellektuellt kapital består av och dess nytta i extern rapportering ur tre olika intressentgruppers perspektiv. Därmed bidra till större förståelse om nyttan av extern rapportering av intellektuellt kapital samt vilka som kan använda sig av denna information. Metod: Uppsatsen förhålls mot en abduktiv metodansats och bygger på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer kodades tillsammans med referensramen för att underlätta analyseringen och besvara frågeställningarna samt uppnå syftet med studien. Slutsats: Studien visar på att intellektuellt kapital behöver en tydligare definition för att det ska bli allmänt användbart. Svårigheten att hitta en gemensam definition för intellektuellt kapital kan bero på att intellektuellt kapital ses som ett dynamiskt kapital. Intellektuellt kapital kan dock redan idag bidra till att ge en mer rättvisande bild av företag vilket kan underlätta finansanalytikers och andra informationsanvändares bedömning av företag. Studien visar vikten av personalen där värdet ligger i kompetens- och kunskapsutvecklingen. Detta kan ses som en beståndsdel av intellektuellt kapital och bör redovisas i den finansiella rapporteringen. Utöver detta kan rätt hantering av intellektuellt kapital ge konkurrensfördelar, bättre styrning och framtida tillväxt. Den stora problematiken ligger i att värderingen av intellektuellt kapital är väldigt svår vilket kan skapa en osäkerhet för investerare utan ett nytt ramverk.