Styrelseledamöters medansvar - Särskilt om exculpering samt ansvaret för inträdande och utträdande styrelseledamöter

Sammanfattning: Idén om aktiebolaget bygger på att bolaget utgör en fristående juridisk person, som de fysiska personerna bakom bolaget endast i begränsad omfattning kan bli ansvariga för. Enligt handlingsmönstret som lagstiftaren ställt upp vid kritisk kapitalbrist kan dock styrelseledamöter och andra fysiska personer bli personligt ansvariga för bolagets förpliktelser under vissa förutsättningar. Det övergripande syftet med det här arbetet är att utreda och analysera reglerna om personligt ansvar för styrelseledamöter vid kritisk kapitalbrist och de intressemotsättningar som finns bakom regelverket, ur ett kritiskt perspektiv. Den första frågeställningen i uppsatsen handlar om den enskilda styrelseledamotens möjlighet att undgå personligt ansvar genom att visa att försumlighet inte föreligger. I praxis och doktrin behandlas styrelsens organisation och rapportering, reservation mot styrelsebeslut, frånvaro men även omständigheter hänförliga till borgenären som omständigheter som kan få betydelse för prövningen av ledamotens försummelse. Möjligheten till exculpering på grund av styrelsens organisation och rapportering ifrågasätts dock i analysen, eftersom styrelsen har ett långtgående ansvar för bolagets ekonomiska ställning. Uppsatsens andra frågeställning behandlar ansvaret för styrelseledamöter som inträder och utträder under ansvarsperioden. Undersökningen visar att ansvarsperioden för en tillträdande styrelseledamot kan börja löpa efter en betydande tid i styrelsen. Ansvaret för avgående styrelseledamot kan även omfatta bolagsförpliktelser som uppstod efter utträdet, beroende på omständigheterna. Den avslutande frågeställningen i arbetet tar sikte på intressemotsättningen mellan borgenärerna och styrelseledamöterna. Regelverket är utformat med hänsyn till såväl potentiella som befintliga bolagsborgenärer. I analysen konstateras att en bättre avvägning mellan de olika intressena skulle uppnås genom att omvandla reglerna till ett vanligt skadeståndsansvar.