Samarbetet mellan sjuksköterska och närstående inom palliativ vård : En litteraturstudie

Sammanfattning: Introduktion/Bakgrund: Allt fler människor blir äldre och behovet av palliativ vård ökar. Den palliativa vården syftar till att förbättra livskvaliteten för både patienter och närstående. Sjuksköterskan har tillsammans med andra professioner i team ett ansvar att arbeta målinriktat för att främja patienters och närståendes vård. Närstående befinner sig i en utsatt situation samtidigt som deras engagemang är bra för vården. Genom familjefokuserad omvårdnad inkluderas närstående vilket ökar förutsättningen till ett gott samarbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva samarbetet mellan sjuksköterskan och närstående inom palliativ vård. Metod: Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Becks (2017)  nio steg. Material söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed. Litteraturstudiens resultat baseras på 13 artiklar, där samtliga artiklar har kvalitetsgranskas. Bearbetning av framsökt material utfördes med en induktiv ansats och analysen genomfördes genom innehållsanalys med både manifest och latent ansats. Resultat: Det framkom en huvudkategori, “Kommunikation”, som genomsyrar allt samarbete, vidare framkom det två underkategorier, varav den första, “Information”, resulterade i tre subkategorier, “När informationen inte fungerar”, “När informationen fungerar” och “Lärande”. Medan den andra, “Stöd”, resulterade i två subkategorier, “Känsla av trygghet” och “Att bli inkluderad”. Samtidigt som många närstående på det stora hela är nöjda med samarbetet framkommer det också brister, till exempel hur de närstående inte är mottagliga för eller inte får tillräcklig information angående patienten och vården. När de närstående känner sig trygga och inkluderade i vården blir deras upplevelse av samarbetet bättre och sjuksköterskan har en viktig stödjande funktion för närstående. Slutsats: Kommunikation är nödvändigt för samarbetet ska fungera. Under kommunikation framkommer viktiga komponenter såsom information, stöd, lärande, trygghet och inkludering. Samtidigt som det framgår att närstående är nöjda med den information de fått från sjuksköterskor, visar resultatet att närstående önskar mer information. Detsamma gäller stöd och trygghet då de närstående är nöjda med stödet och känner sig trygga samtidigt som många upplever att stödet inte täcker upp behovet och tryggheten inte riktigt finns där. Närstående är positivt överraskade över att tidigt bli involverade i vården samtidigt som många anser att de vill involveras mer. Detta visar att samarbetet mellan sjuksköterskan och de närstående inom palliativ vård är komplext.