Språkbarriärer i vården av barn : Vad sjuksköterskor anser om informationsutbyte och hjälpmedel

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning visar att vård på annat språk än modersmål tenderar att ge sämre utfall för patient och anhöriga. Med barn som patient är det viktigt att tidigt lägga en grund för att behålla trovärdigheten för vården genom barnets liv.   Syfte Att undersöka hur sjuksköterskor anser sig kunna ge och få information i vården av barn, när barn och anhöriga inte pratar/förstår svenska. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns strategier och hjälpmedel som tillämpas för att ge korrekt information, samt få svar på om sjuksköterskorna anser att dessa hjälpmedel underlättar i deras arbete eller inte.   Metodbeskrivning Studien är en deskriptiv studie med kvantitativ ansats med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ del. Enkäter delades ut på barnavdelningar och barnmottagningar på ett sjukhus i Mellansverige. Totalt svarade 44 sjuksköterskor.   Resultat Majoriteten av deltagarna upplevde att de sällan och ibland kunde ge information till och få information av patient och anhöriga. Majoriteten uppgav att det fanns en strategi på deras avdelning och hälften ansåg att den fungerade bra. Enligt samtliga finns hjälpmedel att tillgå. Bästa hjälpmedlet ansågs vara tolk på plats. Telefontolk var det mest tillgängliga hjälpmedlet.   Slutsats Ingen av sjuksköterskorna i denna studie ansåg att de alltid kan ge information till patient och anhöriga. Studien visar att det finns svårigheter i kommunikationen och informationsutbytet mellan sjuksköterskor och patient och anhöriga. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de ibland når fram med korrekt information till patient och anhöriga när dessa inte talar och eller inte förstår svenska och att de ibland upplever att de får korrekt information av patient och anhöriga. Det finns för det mesta en strategi på arbetsplatsen och det finns ofta tillgång till hjälpmedel. Telefontolk är det mest tillgängliga hjälpmedlet och tolk på plats är det bästa, dock framkommer det att tolkens kvalitéer spelar roll, som exempelvis medicinsk kunskap. Planering för tolksamtal kräver framförhållning och tolk önskas i större utsträckning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)