Privata och offentliga riskreduceringsmekanismer och dess inverkan på beviljande av handelskrediter

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Majoriteten av försäljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sådana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i två kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan på beviljandet av handelskrediter. Den här studien är den första av sitt slag som genomförts i Sverige. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka, analysera och utvärdera vilka av de privata eller offentliga riskreduceringsmekanismerna som har störst inverkan på beviljandet av handelskrediter. Metod: Den kunskapsteoretiska uppfattningen som har legat till grund för vår undersökning är positivism. Den positivistiska ansatsen har lett till att en hypotetisk-deduktiv ansats med en kvantitativ metod valdes för att få fram resultat och analys. Teoretiska ramverk: Vår studie utgår från ett eklektiskt teoretiskt angreppssätt och tidigare forskning inom området. Vi använder teori som disposition och som en beskrivande del av vår studie. Våra teorier om de privata och offentliga riskreduceringsmekanismerna kommer även att presenteras i detta kapitel. Empirism: Det empiriska materialet är baserat på en enkätundersökning där enkäten skickades som webbenkät och delades ut för hand till olika företag. Materialet har sedan analyserats med hjälp av statistiska tes Resultat: Majoriteten av respondenterna svarade att de offentliga riskreduceringsmekanismerna inte påverkar deras beviljande av handelskrediter i Sverige medan de privata riskreduceringsmekanismerna till en viss grad har påverkan på beviljandet av handelskrediter. Det råder relativt låg risk i den svenska ekonomin vilket kan förklara riskreduceringsmekanismernas relativt låga inverkan på beviljandet av handelskrediter.