”Dom kallar oss emo”- en kvalitativ studie utifrån ungdomars förståelse och kunskap om emo-kulturen

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Författare: Sara Ahlström; Charlotte Bengtsson; [2009-08-31]

Nyckelord: Ungdomsgrupper; subkultur; emo; identitet; stil;

Sammanfattning: SyfteVårt syfte med denna uppsats är att få mer kunskap och förståelse kring emo-kulturen och de ungdomar som antas tillhöra den. Vi vill via de ungdomar som har inblick i och kunskap om kulturen beskriva och analysera denna kultur. Vår ambition är inte att påvisa sanningen om emo-kulturen och de ungdomar som antas tillhöra den, utan vi vill ge en bild av ungdomarnas subjektiva förståelse och kunskap om kulturen. Frågeställningar:• Hur beskriver och uppfattar ungdomarna vid emotrappan emo-kulturen? Utifrån: symboler, grupptillhörighet, normer, attityder och stil. • Hur tar sig identitetsskapandet uttryck hos ungdomarna vid emotrappan?• Hur upplever ungdomarna utomståendes bemötande och uppfattningar och hur förhåller de sig till dem? MetodVi har i vår uppsats ett hermeneutiskt synsätt och ett kvalitativt angreppssätt. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar som har kunskap om och insikt i kulturen. Då vi ville undersöka en specifik ungdomsgrupp och intervjua de ungdomar med insikt i denna använde vi oss av ett selektivt urval. Vårt val av informanter föll därför på de ungdomar som umgås och befinner sig vid den så kallade emotrappan inne i Nordstan. ResultatI vår undersökning har det framkommit att emobegreppet är diffust, då åsikterna är splittrade kring huruvida det är en musikstil, en klädstil eller en benämning på en person. Alla kan dock beskriva hur en emo ser ut och nämner svarta stuprörsjeans, Converseliknande skor och en frisyr som är färgad i svart eller färggranna färger med en snedlugg som ofta döljer en ögat. Den viktigaste normen inom gruppen vid emotrappan verkar vara en öppenhet och acceptans för olika åsikter och värderingar. Ingen av våra informanter identifierar sig själv som emo trots att de i uttalanden säger sig vara en del av emogruppen. Vi tolkar det som en identitetsambivalens hos ungdomarna. Informanterna har en stor medvetenhet kring sin stil och en viktig del i deras identitetsskapande är att skilja ut sig och ”vara egen individ”. Det framkommer även att ungdomarna vid emotrappan är en utsatt grupp som upplever sig stigmatiserade av utomstående. Det vanligaste sättet att hantera utomståendes bemötande är att ”stänga av” och ignorera.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)