Vem jobbade hos Göteborgs idrottsnämnd? : En analys av idrottsnämndens styrelse och personal mellan 1956 och 1975

Sammanfattning: Den här undersökningen handlar om Göteborg idrottsnämnd och utforskar nämndens struktur mellan 1956 och 1975. Studien förklarar varför vissa blev anställda av idrottsnämnden och varför andra inte blev anställda samt varför vissa personer kunde ta plats i nämndens styrelse. Den besvarar alltså två frågor: - Vilka egenskaper och bakgrund hade de som blev anställda och sökte anställning hos Göteborgs idrottsnämnd? - Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i relation till kategorierna klass, status och kapital? Genom att undersöka Göteborg Kommunalkalendrar och alla rekryteringsprocesser som kan hittas i idrottsnämndens protokoll presenterar jag en översikt av olika roller och tjänster och vilka egenskaper krävdes för att bli tilldelad så en roll eller tjänst. Efter den här översikten har presenterats följer en innehållsanalys där dessa resultat förklaras med hjälp av tidigare forskning kring idrott i Sverige samt Bourdieus och Webers teorier om status, klass och kapital. Den här analysen visar att det inte var enstaka faktorer som påverkade en persons chanser och möjligheter att bli tilldelad en tjänst eller en roll i styrelsen, utan att det var ett samspel mellan en rad egenskaper som kunde öka eller minska ens chanser. De viktigaste egenskaperna i det här samspelet var kön, ålder, utbildning, övriga kurser, arbetslivserfarenhet, tidigare anställning hos idrottsnämnden och, i styrelsens fall, politisk tillhörighet. Hur viktiga dessa egenskaper var verkar dock variera per tjänst/roll. Det står däremot fast att en arbetssökande måste ha ”rätt” kön, utbildning och bakgrund på arbetsmarknaden för att ens kunna söka vissa tjänster.