Vinkultur som finkultur : Det kulturella och ekonomiska kapitalet, samt globaliseringens effekter på dryckesmönstret i Sverige

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn. Vår undersökning visar att andelen sålt vin ökar och andelen såld sprit minskar, ju högre utbildningsnivån i kommunen är. Vi fann även att sambandet mellan andelen sålt vin och sprit i förhållande till utbildningsnivån minskade mellan åren 1998 och 2007. Vidare kunde vi även finna att kommuner som ligger nära världsstäderna Stockholm och Köpenhamn, har högre andel vinkonsumtion. Detta visar att på att globaliseringen påverkar dryckesmönstren och även denna faktor hade större betydelse 1998 än 2007. Vi fann också att kommunernas medianinkomst påverkar vilken alkoholtyp som det säljs mest av i kommunen, men när vi jämförde den med andra faktorer förlorade den sin betydelse.Nyckelord: Sociologi, dryckesmönster, alkoholförsäljning, kulturellt kapital, ekonomiskt kapital, globalisering