Patientflöden till akutmottagningen : En kvantitativ punktprevalensstudie

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV); Linnéuniversitetet/Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV)

Sammanfattning: Bakgrund. Patientbesöken på svenska akutmottagningar ökar. Med ett ökat inflöde av patienter ökar även kraven på vårdpersonalen som arbetar på akutmottagningen. Vid obalans mellan in-, genom- och utflöde skapas risker för crowding, med konsekvenser som ökade väntetider för patienterna, ökade patientsäkerhetsrisker och lidande som följd. Akutsjuksköterskans ansvarsområden innefattar kunskap om patientflöden, patientsäkerhet och att lindra lidande. Ändå finns mycket lite nationell forskning om patientflöden till akutmottagningar. Syfte. Syftet med studien var att studera inflödet av patienter till akutmottagningarna vid ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus. Metod. Studiens genomfördes som en kvantitativ punktprevalensstudie med en induktiv ansats. Studien innefattar analys av data från två akutmottagningar inom Region Dalarna, n=201. Resultat. Över 70 procent av patienterna som sökte till akutmottagningarna hade haft en tidigare vårdkontakt. Det var vanligast att yngre patienter hade sökvägen eget initiativ och att äldre hade sökvägen ambulans. Det var fler män än kvinnor som kom från vårdcentralen med remiss. Patienter som hade en annan vårdkontakt före besöket hade en högre medicinsk prioritet eller högre risk för inläggning än de patienter som kom på eget initiativ. Slutsats. Ett fysiskt möte med annan vårdpersonal kan ha stor betydelse för att minska inflödet av patienter till akutmottagningen. Att en stor del av patienterna blir hänvisade till akutmottagningen kan vara ett tecken på att det saknas kapacitet inom hälso- och sjukvården för att behandla patienter med icke akuta besvär.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)