Konkurrensbegränsande horisontella samarbeten - sanktionssystemets funktion och framgång

Sammanfattning: Karteller uppstår när företag som agerar i samma led i distributions- eller produktionskedjan samverkar genom konkurrensbegränsande överenskommelser för att hindra eller begränsa den effektiva konkurrensen på en marknad. I hemlighet bestäms exempelvis hur priser ska sättas eller hur marknader och kunder ska delas upp mellan deltagarna. Detta ger företagen en monopolliknande ställning som gör att kunder och konkurrenter inte behöver beaktas under agerande på marknaden. De stora skadorna på marknaden som karteller medför understryker vikten av hög upptäcktsrisk och ett fungerande sanktionssystem. Deltagare i en kartell kan drabbas av både offentligrättsliga och civilrättsliga sanktioner; åläggande och vitesföreläggande, konkurrensskadeavgift, eftergift, ogiltighet, skadestånd och näringsförbud. Dagens sanktionssystem, framför allt konkurrensskadeavgiften, har dock kritiserats för att vara alltför ineffektiv, bland annat på grund av svårigheter att bestämma en lämplig sanktionsstorlek. Det har därför diskuterats kring huruvida kriminalisering kunde vara ett alternativ för att komplettera och effektivisera den svenska konkurrensrätten, då det visat sig vara framgångsrikt i bland annat USA. Kriminalisering bör öka den avskräckande effekten på företag. Då svensk lag inte tillåter nedsättning av straff i utbyte mot information kan dock risken att ådömas fängelsestraff medföra att funktionen för eftergift helt går förlorad. Det torde således vara problematiskt att kriminalisera kartellsamverkan utan att justera svenska process- och straffrättsliga principer, något som kräver omfattande arbete och sannolikt medför andra, i denna uppsats ej beaktade, konsekvenser.