Moderskap och lönegap på den svenska arbetsmarknaden. : En kvantitativ studie om sambandet mellan moderskap och lön.

Sammanfattning: Tidigare år har det forskats mycket kring könslönegapet i Sverige, det har rapporterats om anledningar som att kvinnor är mer benägna att arbeta deltid och vara föräldralediga. Forskning indikerar att könslönegapet blir större efter kvinnor fött barn och blir större ju fler barn en kvinna har. I den här kvantitativa uppsatsen bryter vi ner lönegapet och undersöker vad föräldraskapet har för inverkan på kvinnors lön. Det vi tittar på är om det finns ett motherhood wage penalty på den svenska arbetsmarknaden, alltså om det finns en löneskillnad mellan kvinnor utan barn och mödrar. Detta undersöker vi med hjälp av frågeställningen ”Skiljer sig bruttotimlönen i Sverige mellan kvinnor som inte har några barn jämfört med kvinnor som har ett barn, två barn och tre eller fler barn?”. Vi kommer att kontrollera för variablerna utbildning, sysselsättningsgrad, antal år i samma typ av arbete och antal månader borta från förvärvsarbete. Datamaterialet kommer från Levnadsnivåundersökningen (2010) och urvalet har avgränsats till kvinnor mellan 35-55 år vilket resulterar 497 respondenter. Begreppet the motherhood wage penalty härstammar från humankapitalteorin, vilket är en av teorierna som vi kommer att utgå ifrån samt signaleringsteorin. Båda dessa teorier baseras på att mödrars löner sätts utifrån fördomar och förväntningar. Enligt humankapitalteorin sätts mödrars löner lägre då arbetsgivaren förväntar sig att hon kommer att investerar mindre på arbetsplatsen. Signaleringsteorin säger istället att arbetsgivare förväntar sig att kvinnor en dag skall komma att bli föräldrar då detta är normen för vårt samhälle. Med denna förväntning så tolkas inte moderskapet och föräldraledigheten som en signal att hon har ett minskat intresse för arbetet och bestraffas därför inte för detta i form av lägre lön. Resultatet i studien visar att mödrar i genomsnitt tjänar mer än kvinnor utan barn och att det positiva sambandet är statistiskt signifikant för mödrar med två barn. Resultatet stödjer inte humankapitalteorin, och endast till viss del signaleringsteorin, då vi utifrån denna skulle förvänta oss ett icke-samband medans resultatet indikerar ett positivt samband, åtminstone mellan att ha två barn och timlön Det väcker frågor kring tidigare forskning och om fördomar kring mödrar i Sverige nu kanske förändrats till det bättre.